Meny

"Återbruk skapar lönsamhet"

"Återbruk skapar lönsamhet"

Både plånboken och klimatet tjänar på återbruk av byggmaterial. Men det gäller att arkitekten har med återbrukstanken redan på ritstadiet. Det skriver Per Olsson, Hållbarhetschef på LINK arkitektur.

10 miljoner ton avfall. Det är vad bygg- och anläggningssektorn genererar per år. Men det går att både spara pengar och minska utsläppen rejält om vi i branschen istället använder oss av återbrukat material. Det kräver att vi arkitekter tar utgångspunkt i materialet vi har att tillgå och även designar för att kunna demontera. För de företag som vågar hoppa på tåget nu väntar framtida konkurrensfördelar och ökad lönsamhet i den nya cirkulära ekonomin.

Bygg- och rivningsavfall är en av samhällets största avfallsströmmar och behovet av en cirkulär omställning inom byggsektorn är därför stor. Men för att åstadkomma en kontinuerlig cirkularitet av byggnadsmaterial krävs att återbrukstanken tas med redan på ritstadiet. 

Det finns idag redan en tradition av att återbruka såväl fast som lös inredning på kontor och i samhällsfastigheter. Vi på LINK arkitektur använde oss till exempel av återbrukad inredning i vårt Stockholmskontor när vi bytte lokaler 2015. Men den stora miljövinsten ligger framförallt i de större byggnadsprojekten. Vi behöver gå från att riva byggnader till att istället demontera dem och se materialet som en resurs.


Låt materialet inspirera designen

Det hela börjar egentligen i slutet av en byggnads liv. Nya samarbeten är viktiga för att lyckas med en cirkulär omställning och då spelar arkitekten en viktig roll i att identifiera potentialen i gammalt material. Istället för att designen får diktera valet av material, så får tillgången på återbrukat material inspirera designen. Denna omvända process kan kanske vid en första anblick upplevas som begränsande, men det finns flera exempel på hur man med återbrukat material skapat spännande arkitektur. Inte minst i Holland där en paviljong skapades i samband med den holländska designveckan 2017, helt i återvunnet och lånat material. Och i byggnaden Circl i Amsterdam fick 16 000 uttjänta jeans bli takisolering. 

Det är positivt att avfalls- och återbruksfrågan nu vinner mark i branschen. I Göteborg har Business Region Göteborg i samarbete med Chalmersfastigheter och IVL Svenska miljöinstitutet dragit i gång projektet ”Återbruk Väst” för att öka återbruket i bygg- och fastighetsbranschen. Sveriges byggindustrier har nyligen kommit med nya riktlinjer för byggavfall och ett nytt digitalt verktyg, framtaget av Centrum för cirkulärt byggande, visar minskad klimatbelastning jämfört med nyinköp av motsvarande produkter.

Spara både pengar och miljö

Men trots goda initiativ återstår många frågor att besvara. Vad säger lagen? Hur förhåller sig återbrukat material till dagens standarder? Hur säkerställer vi att materialet inte är kontaminerat? Hur får jag tag i större mängder? Och den kanske mest uppenbara: Vad vinner min kund på att använda återbrukat material? 

För till syvende och sist måste kunden se den kommersiella nyttan för att hoppa på tåget. 

Enligt Centrum för cirkulärt byggande kan man spara 1,3 miljarder kronor, 25 000 ton avfall och utsläpp av 43 000 ton koldioxid per år i Sverige genom att använda återbrukat material i samband med nybyggnad och renovering av kontorslokaler. En rejäl besparing med andra ord, både vad gäller pengar, avfall och minskade koldioxidutsläpp. Betänk då vad återbrukspotentialen för storskaliga byggprojekt torde bli! Inte minst med tanke på att man i dagsläget i stort sett bara återvinner metaller från byggnader.
 

Designa för demontering

Men tillbaka till designprocessen och arkitektens roll. Arkitekten behöver inte enbart fokusera på att öka mängden återbrukat material i ny- och ombyggnation. För att minska materialåtgång och användning av jungfruligt material generellt behöver också byggnader från början designas för demontering. Det kräver att vi arkitekter och byggingenjörer skaffar oss de kunskaper som behövs för att till fullo kunna tillvarata det byggnadsmaterial som idag förbränns eller går till deponi. Det skulle såväl branschen som jordklotet tjäna på. Och troligtvis resultera i mer kreativ arkitektur.

En hög byggtakt kräver bättre brandskydd

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/en-hog-byggtakt-kraver-battre-brandskydd-28903
Nomi Melin Lundgren

"För möss och belägringar"

Nomi Melin Lundgren skriver om stugor, cirkulär ekonomi och möss.
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/moss-och-belagringar-28817
Viktor Ginner

Nedräkning mot krav på klimatdeklaration

"Ett viktigt steg i rätt riktning"
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/nedrakning-mot-krav-pa-klimatdeklaration-28888

Förbifarten: ”Upprörande att klämma åt entreprenörerna”

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/forbifarten-upprorande-att-klamma-entreprenorerna-28887
Anders Carlén

"Historisk utmaning för betongen"

Betongindustrin står nu inför stora utmaningar, konstaterar Anders Carlén.
ledare
http://byggindustrin.com/artikel/ledare/historisk-utmaning-betongen-28812

Ökad vandalism formar morgondagens skola

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/okad-vandalism-formar-morgondagens-skola-28825

Vi kan inte riskera att en hel yrkeskår går in i väggen

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/vi-kan-inte-riskera-att-en-hel-yrkeskar-gar-i-vaggen-28786

Stressad inför Black Friday?

Annons.
Du är inte ensam.
http://byggindustrin.com/sponsrat/db-schenker/stressad-infor-black-friday-28830
Andreas Jennische

"Livet före vattenpasset"

Andreas Jennische minns när trädäcksbygget blev svårt på riktigt.
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/livet-fore-vattenpasset-28703

BIM är en process – inte ett statiskt verktyg

"Du ska se det som att BIM möjliggör nya arbetssätt".
debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/bim-ar-en-process-inte-ett-statiskt-verktyg-28756
Viktor Ginner

Snacka om digitalisering!

Viktigt att alla talar samma språk.
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/snacka-om-digitalisering-28749

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.