Meny

"Då skulle marknaden bli rättvis"

"Då skulle marknaden bli rättvis"

Jan Sjölund, civilingenjör med mångårig erfarenhet av byggprojektering, har svårt att förlika sig med Boverkets anvisningar för byggnaders energiprestanda. Han vill kombinera 1950-talets anvisningar med ett “E-värde”.

Under 1950-talet styrdes energisparande i våra byggnader av de nästan perfekta  anvisningarna BABS 1950. Perfekta – för att alla parametrar som behövde beaktas vid dimensionering fanns med och inga andra. Nästan – för att ett avsnitt med följande innehåll saknades:

”De U-värden som anges i dimensioneringstabellen innebär att nuvärdet på varje kilowattimme som sparas genom aktuell åtgärd ska motsvaras av E kr / kWh och år.  Detta ska gälla för alla åtgärder som påverkar en byggnads energisituation varvid E-värdet bestäms av myndighet för att acceptabel energieffektivitet ska kunna uppnås.”

Vid de revideringar som skett har först Planverk och senare Boverk bortsett från detta och i stället valt att styra med parametrar som haft mycket litet med saken att göra och därmed hindrat övriga aktörer att finna ekonomiska lösningar i stället för att hjälpa till genom att införa E-värden kopplade till energiprisutvecklingen.

Alla komponenter som påverkar energisituationen i en byggnad får i sitt sammanhang ett E-värde som avgör det ekonomiska utfallet oberoende av om man bryr sig om värdet eller inte. Ett gott skäl för att bry sig är att om alla komponenter i ett objekt ges samma E-värde blir den sammanlagda kostnaden optimal. Objektet Sveriges hela framtida produktion av byggnader är inget undantag.

Visserligen känner ingen till något exakt E-värde men Boverket borde dock kunna presentera något som visar sig avvika högst 50 procent från vad man siktat på. Det skulle räcka för att begränsa den totala kostnaden för försörjningen av energi i byggnader till 2 procent utöver av vad den skulle ha bli blivit om man känt till och enligt gamla beprövade metoder beaktat alla nutida och framtida kostnader.

Då skulle marknaden även bli rättvis för alla aktörer där åtgärder för olika funktioner i olika typer av byggnader kunde anpassas till varandra utan onödiga fördyringar. Vidare skulle alla kalkyler för åtgärder som påverkar en byggnads energisituation ge begripliga, entydiga och optimala resultat och alla kalkylavsnitt skulle kunna kopplas ihop till en logisk kedja från start till mål.

Att E-värdesdimensionering är optimal kan visas på ett excelark där alla ändringar uppåt och nedåt inom en fast  kostnadsram alltid ger ökad energiförbrukning i objekt där alla komponenter dimensionerats för E-värden.

Där kan man också direkt få precist besked om hur optimal isolering påverkas av gratisenergi och att E-värden ökade med 50 procent utöver det optimala ur energisynpunkt minskar förbrukningen av energi med 22,5 procent mot att den totala energikostnaden ökar med endast 2 procent . Där kan även visas att energiförsörjningen i en byggnad enbart på grund av dagens regelverk BBR ofta kostar mer än 10 procent mer än den borde.

Att detta beror på att E-värden införts kan visas på en halvtimme med hjälp av excelarket ovan. Boverket har erbjudits demonstration av detta men avböjt på grund av resursbrist. Det är onekligen lite snopet om en halvtimme saknas i ett halvt sekels resurstilldelning.

Boverket har dock i rapport 2013:2 med fyra siffrors noggrannhet presenterat energiprisprognoser som kan omformas till E-värden. Bästa sättet att idag få nytta av våra myndigheters bidrag till dimensionering av åtgärder för energisparande i byggnader tycks därför vara att kombinera dagens byggpriser och gamla BABS 1950 med priserna för energi i Boverkets rapport 2013:2 och SMHI:s prognoskurvor för medeltemperatur innan de plattats till av Boverket.  

Om Boverket självt hakar på och avstår från att blanda in onödiga nödlösningar skapas ett komplett regelverk som håller i Evärderliga tider.

En hög byggtakt kräver bättre brandskydd

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/en-hog-byggtakt-kraver-battre-brandskydd-28903
Nomi Melin Lundgren

"För möss och belägringar"

Nomi Melin Lundgren skriver om stugor, cirkulär ekonomi och möss.
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/moss-och-belagringar-28817
Viktor Ginner

Nedräkning mot krav på klimatdeklaration

"Ett viktigt steg i rätt riktning"
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/nedrakning-mot-krav-pa-klimatdeklaration-28888

Förbifarten: ”Upprörande att klämma åt entreprenörerna”

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/forbifarten-upprorande-att-klamma-entreprenorerna-28887
Anders Carlén

"Historisk utmaning för betongen"

Betongindustrin står nu inför stora utmaningar, konstaterar Anders Carlén.
ledare
http://byggindustrin.com/artikel/ledare/historisk-utmaning-betongen-28812

Ökad vandalism formar morgondagens skola

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/okad-vandalism-formar-morgondagens-skola-28825

Vi kan inte riskera att en hel yrkeskår går in i väggen

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/vi-kan-inte-riskera-att-en-hel-yrkeskar-gar-i-vaggen-28786

Stressad inför Black Friday?

Annons.
Du är inte ensam.
http://byggindustrin.com/sponsrat/db-schenker/stressad-infor-black-friday-28830
Andreas Jennische

"Livet före vattenpasset"

Andreas Jennische minns när trädäcksbygget blev svårt på riktigt.
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/livet-fore-vattenpasset-28703

BIM är en process – inte ett statiskt verktyg

"Du ska se det som att BIM möjliggör nya arbetssätt".
debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/bim-ar-en-process-inte-ett-statiskt-verktyg-28756
Viktor Ginner

Snacka om digitalisering!

Viktigt att alla talar samma språk.
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/snacka-om-digitalisering-28749

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.