Meny

Släng inte ut barnet med badvattnet

Släng inte ut barnet med badvattnet

Vid årskiftet ska Vinnova lägga ner Bygginnovationen, en välfungerande och framgångsrik modell för finansiering av forskning inom byggsektorn. Johan Silfwerbrand, professor och prefekt vid KTH, anser att nedläggningen är ett tecken på ett systemfel inom svensk forskningsfinansiering.

Bygginnovationen har varit en mycket välfungerande finansieringskälla för i första hand småföretag inom byggsektorn. Sedan starten 2011 har den stött över 170 projekt med bidrag från 50 000 till 500 000 kronor.

Bygginnovationen har haft en mycket aktiv styrelse som genom täta och väl förberedda möten snabbt har kunnat ge företaget besked om stöd eller avslag. Till sin hjälp har Bygginnovationen haft ett 20-tal experter i ett så kallat affärsråd som analyserat ansökningarna efter relevans, nyhetsvärde och affärsidé.


Sällsynt bra och innovativt

Den som fått avslag har fått en andra chans och där har företagaren kunnat vända motiveringarna från affärsrådet till något positivt. Som jag ser det har Bygginnovationen varit någonting sällsynt bra och innovativt till gagn för inte bara de företag som fått stöd utan hela vår sektor. Flera riktigt bra idéer har kunnat förverkligas. Det bästa exemplet är kanske den ”klickande gipsskivan” som gör monteringen av gipsskivor lika enkel som läggning av så kallade klickgolv. Fuktskanner, solceller som takpannor och fryskonsolidering av lerjord är tre andra.

Trots framgångarna har Vinnova tyvärr beslutat sig för att lägga ned Bygginnovationen när nuvarande period löper ut vid årsskiftet. Detta är heller inte första gången Vinnova lägger ned en framgångsrik finansieringsmodell. Under nästan tio år runt milleniumskiftet finansierade Vinnova tillsammans med byggindustrin och högskolan forskningsprogrammet Väg-Bro-Tunnel. Det var huvudsakligen inriktat på doktorandprojekt och inom programmet examinerades ett par dussin doktorer och licentiater. Många av dem har i dag ledande befattningar inom industri och samhälle.

Forskningsprojekten initierades i de flesta fall av industrin vilket innebar att vägen till implementering var kort. Som all god doktorandforskning fick man alltså dubbel nytta för sina satsade slantar, både nya resultat och ny kompetens. Trots att Vinnova självt tyckte att programmet var ovanligt bra, lade man ned det.


Tecken på systemfel

Enligt min mening är nedläggningen av framgångsrika finansieringsmodeller ett tecken på ett systemfel inom svensk forskningsfinansiering. Våra forskningsråd har vuxit sig så stora och starka att deras egen utveckling blir viktigare än resultaten. De som leder forskningsråden lyssnar hela tiden efter nya trender och söker ständigt förnya sig med nya modeller, instrument och program. Gräset är alltid grönare på andra sidan staketet. Merparten av vårt lands forskning bedrivs dock fortfarande inom högskolan och en stor – men som gärna finge vara större – del finansieras direkt av staten genom fakultetsanslag.

Också universiteten omorganiseras allt oftare, men i grunden finns fortfarande den 200 år gamla modellen med en kombination av utbildning och forskning, en modell som fortfarande fungerar utmärkt. Varför ska forskningsråden hela tiden slänga ut barnet med badvattnet? Nej, använd de framgångsrika finansieringsmodellerna under lång tid i stället. Då kanske rådens egen personal också skulle kunna minskas och därmed frigöra ytterligare medel till forskarna.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Viktor Ginner

Rom byggdes inte på ett träbjälklag

Idéerna kring klimatförbättrad betong har stor klimatpotential.
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/rom-byggdes-inte-pa-ett-trabjalklag-29446

Byggsektorn måste aktivt verka för en biologisk mångfald

Biologisk mångfald kan betraktas som en livförsäkring för vår framtid.
debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/byggsektorn-maste-aktivt-verka-en-biologisk-mangfald-29442
Elin Bennewitz

När bygger vi hus med genteknik?

Elin Bennewitz spånar i gränslandet mellan byggteknik och genteknik.
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/nar-bygger-vi-hus-med-genteknik-29420

Så maximerar du värdet och minimerar riskerna i projekt

"Vi bör räkna med ekonomiska koncekvenser."
debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/sa-maximerar-du-vardet-och-minimerar-riskerna-i-projekt-29431

Öka klimatkraven och släpp in ungdomarna på bostadsmarknaden

Ge bättre lånevillkor till klimatsmarta bostäder.
debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/oka-klimatkraven-och-slapp-ungdomarna-pa-bostadsmarknaden-29378
Mattias de Frumerie

"Generativ design – del av evolutionen?"

Mattias de Frumerie: "Det här är en plats jag gillar."
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/generativ-design-del-av-evolutionen-29309
Anders Carlén

"Rostfritt. Svartjobb. Under bordet."

Anders Carlén om grannens - och branschens - skattefusk.
ledare
http://byggindustrin.com/artikel/ledare/rostfritt-svartjobb-under-bordet-29266

Experternas tips i coronatider: Tappa inte tempot i din rekryteringsprocess

Annons.
Nio experter ger sina bästa tips.
http://byggindustrin.com/sponsrat/fastighetsnytt/experternas-tips-i-coronatider-tappa-inte-tempot-i-din-rekryteringsprocess

"Modiga kommuner tar täten i stadsutveckling"

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/modiga-kommuner-tar-taten-i-stadsutveckling-29297

"Regeringen måste ta in fler aktörer i bostadssamtalen"

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/regeringen-maste-ta-fler-aktorer-i-bostadssamtalen-29283

"Inga byggbolag kan säga att de är klimatneutrala"

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/inga-byggbolag-kan-saga-att-de-ar-klimatneutrala-29264

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.