Meny

Vi vill inte ha den norska modellen till Sverige

Vi vill inte ha den norska modellen till Sverige

Flera svenska anläggningsentreprenadföretag har lönsamhetsproblem i Norge. Konfliktnivån är hög. En anledning är den norska modellen där statliga beställare har rätt att hålla inne pengar, så kallad ”hoppeplikt” i standardavtalen. Det är viktigt att vi håller fast vid vår svenska AB-modell, skriver Olof Johnson, chefsjurist, BI.

Det är säkert bekant för en del i branschen att anläggningsentreprenörer i Norge brottats med lönsamhetsproblem under flera år men få vet vad det beror på. Konfliktnivåerna är höga i Norge och det finns uppgifter om tvister i norska domstolar om cirka 7 miljarder NOK där entreprenörer inte har fått betalt av statliga beställare.

Några av Sveriges Byggindustriers medlemsföretag har tillsammans fått skriva ned sina anläggningsportföljer med miljardbelopp. Transaktionskostnaderna för tvisterna är enorma och det tar åratal innan tvisterna blir avgjorda. Hur har det kunnat gå så snett i vårt grannland i väster?  Och kan vi lära oss något av detta? I synnerhet i ljuset av den pågående revideringen av våra standardavtal AB 04 och ABT 06; som är branschens ”affärslagar”; en svensk modell som funnits i över 100 år.

Vi vill inte ha en bransch som präglas av misstroende, tvister och magont men gärna som är attraktiv, sund och säker. Beställaren ska få pang för pengarna och entreprenören ska få tjäna pengar på sin verksamhet. Tillsammans ska vi rusta Sverige för 11 miljoner invånare.   

Hur ser nuläget ut i Norge? Sveriges Byggindustriers systerorganisation Entreprenörföreningen Bygg & Anlegg (EBA) ordnade strax före jul en konferens i Oslo på temat hur man ska kunna reducera konfliktnivåerna i bygg- och anläggningsbranschen. Alla var där, Veidekke, NCC, Skanska Norge, Stor-Oslo Eiendom, Statens Vegvesen, Nye Veier, Hamar kommune med flera.


Marknaden har havererat

 

En reflexion var att misstroendet mellan parterna verkade djupt rotat. Veidekkes koncernchef, Arne Giske sa bland annat att Veidekke inte tjänat en krona på vägprojekt de senaste 10 åren och att beställarens rätt att hålla inne pengar och samtidigt tvinga entreprenören att arbeta (kallas ”hoppeplikt” i Norge och är inskrivet i de norska standardavtalen), trots att man inte är överens om förändringar i projektet, är förödande för företagets likviditet. Tomas Carlsson, NCC:s koncernchef, instämde i Giskes synpunkter och menade att delar av norsk infrastrukturmarknad helt enkelt havererat.

Statens Vegvesen och det andra statliga bolaget Nye Veier konkurrerar med varandra om leverantörerna. Parterna ligger djupt i skyttegravarna. Allt har lett till en instabil korttidsmarknad med långa betaltider, lång kapitalbindning, högre risker för entreprenörerna vilket avspeglas i anbud, kapacitetsbrist och höga juristkostnader. Exempelvis NCC kommer vara mycket selektiva på vilka projekt man ska räkna i framtiden.


Vägen framåt

 

Vad är då vägen framåt i Norge? Alla talare var inne på att det krävs engagemang från absoluta högsta ledning på respektive sida, vikten av god tidplanering i projekten, realistiska budgetar, hantering av osäkerhetsmoment på ett seriöst sätt redan i budgetskedet, bra förfrågningsunderlag och kontrakt, att inte lämna över allt till konsulter, att använda jurister i förebyggande syfte inte för att tvista och försöka ha ett gott samarbetsklimat och lösa tvister under projektet.

Nye Veier arbetar till exempel med Prime, projektintegrerad medling. En spännande, lite ojuridisk modell, även om medlaren ofta är en jurist och ibland kompletterad av tekniker, som följer projektet. Statens Vegvesen jobbar på liknande sätt med KSL, Konfliktlösningsråd och bruk av experter. Klart är att det kanske enbart passar de riktigt stora projekten.


Mot bakgrund av situationen i Norge upplever jag att vi åstadkommit en förnyelse i anläggningsbranschen i Sverige som vi ska vara rädda om. Genom att vi i Sverige inte har de speciella förhållanden som råder i Norge (med ”hoppeplikt” etcetera), så har vi inte de konfliktnivåer som råder i Norge. Vi har ett riskavvägt AB-system som är djupt förankrat mellan parterna i branschen. Användandegraden är mycket hög och förtroendet likaså. Denna vår svenska modell måste vi värna om. Visst sitter vi ofta i möten; men å andra sidan är det kanske precis just det som är den svenska modellen. Att parterna, tidigt i projekten, i samverkan, utifrån balanserade affärsavtal, lösningsorienterat, med senior hjälp och utan att någon av parterna kan ”tvingas” till eftergifter, på riktigt försöker hitta en väg framåt även om det blir lite ”chicken race” ibland. Kanske kan vi lära oss något av Norge och de av oss. Men vi ska värna den svenska modellen.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Viktor Ginner

Rom byggdes inte på ett träbjälklag

Idéerna kring klimatförbättrad betong har stor klimatpotential.
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/rom-byggdes-inte-pa-ett-trabjalklag-29446

Byggsektorn måste aktivt verka för en biologisk mångfald

Biologisk mångfald kan betraktas som en livförsäkring för vår framtid.
debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/byggsektorn-maste-aktivt-verka-en-biologisk-mangfald-29442
Elin Bennewitz

När bygger vi hus med genteknik?

Elin Bennewitz spånar i gränslandet mellan byggteknik och genteknik.
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/nar-bygger-vi-hus-med-genteknik-29420

Så maximerar du värdet och minimerar riskerna i projekt

"Vi bör räkna med ekonomiska koncekvenser."
debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/sa-maximerar-du-vardet-och-minimerar-riskerna-i-projekt-29431

Öka klimatkraven och släpp in ungdomarna på bostadsmarknaden

Ge bättre lånevillkor till klimatsmarta bostäder.
debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/oka-klimatkraven-och-slapp-ungdomarna-pa-bostadsmarknaden-29378
Mattias de Frumerie

"Generativ design – del av evolutionen?"

Mattias de Frumerie: "Det här är en plats jag gillar."
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/generativ-design-del-av-evolutionen-29309
Anders Carlén

"Rostfritt. Svartjobb. Under bordet."

Anders Carlén om grannens - och branschens - skattefusk.
ledare
http://byggindustrin.com/artikel/ledare/rostfritt-svartjobb-under-bordet-29266

Experternas tips i coronatider: Tappa inte tempot i din rekryteringsprocess

Annons.
Nio experter ger sina bästa tips.
http://byggindustrin.com/sponsrat/fastighetsnytt/experternas-tips-i-coronatider-tappa-inte-tempot-i-din-rekryteringsprocess

"Modiga kommuner tar täten i stadsutveckling"

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/modiga-kommuner-tar-taten-i-stadsutveckling-29297

"Regeringen måste ta in fler aktörer i bostadssamtalen"

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/regeringen-maste-ta-fler-aktorer-i-bostadssamtalen-29283

"Inga byggbolag kan säga att de är klimatneutrala"

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/inga-byggbolag-kan-saga-att-de-ar-klimatneutrala-29264

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.