Meny
  • Johan Nyström har bland annat tagit fram en ny form av kontrakt där entreprenören ska betala för den restidsförlängning som drabbar trafikanter i samband med att infrastruktur stängs av för att möjliggöra renovering eller nybyggnation.
    Foto: Lennart Johansson
    ,
    Johan Nyström ser ett behov av att främja innovation i anläggningssektorn. Han föreslår fyra sätt att anpassa kontrakten och upphandlingarna i sektorn så att de blir mer innovationsfrämjande.
    Foto: VTI

Bitarna som ska få anläggning att lyfta

Bitarna som ska få anläggning att lyfta

En lönsam, produktiv och innovativ anläggningssektor. Låter det som en hägring? Här kommer fyra konkreta åtgärder som kan bli viktiga hörnstenar när sektorn lägger framtidspusslet.

Trots högkonjunktur har årsredovisningarna från anläggningssektorns entreprenörer inte varit särskilt imponerande de senaste åren. Orsakerna är flera. 

– Kompetensförsörjningen är en utmaning och konkurrensen mellan företagen kan stärkas. Men ett problem som ständigt återkommer i diskussioner om anläggningssektorns utmaningar är en låg innovationsgrad, säger Johan Nyström. 

Han är forskare på VTI och tror att en högre innovationsgrad är nyckeln till ökad lönsamhet och produktivitet i anläggningssektorn.

– Det handlar om att hitta nya lösningar där man får mer, eller bättre, infrastruktur för samma resurser, säger Johan Nyström.

En annan aspekt som Johan Nyström tar upp är att en bransch som förnyar sig och ligger i framkant blir mer attraktiv. På så vis kan innovationer också bidra till att lösa kompetensbristen.

– Jag tror, och mina forskningsresultat stärker mig i den tron, att man måste anpassa upphandlingarna och kontrakten inom sektorn för att främja innovation. Kontrakten måste stimulera och tillåta nya lösningar, säger han.

Genom sin forskning har han identifierat fyra konkreta åtgärder för att förändra sektorns upphandlingar och kontrakt så att de ska stimulera till innovation i högre grad än i dag. Trafikverket har redan pågående pilotprojekt med en ny upphandlingsform och undersöker möjligheten att prova en ny kontraktsform.

1. Kontrakt med förseningsavgift

Stora infrastrukturprojekt innebär oftast flera års störande byggverksamhet för allmänheten. Vägar är avstängda, trafikanter får välja längre resvägar och långa köer bildas. Trafikstörningarna medför stora samhällsekonomiska kostnader som inte vägs in i projektets kalkyl, och entreprenörerna saknar incitament för att begränsa dem. Trafikverket har tidigare testat avtal med väghyra, där entreprenören hyr rättigheten att vara på vägbanan. Det skapar incitament att påskynda arbetet och förlägga det till kvällar och helger, då avgiften är lägre. 

– Men problemet är inte att entreprenören befinner sig på vägbanan, man kan tänka sig att stänga av vägbanan samtidigt som en temporär trafiklösning fixar framkomligheten. Vi har skapat en kontraktsmetod som angriper det egentliga problemet, det vill säga förseningar för trafikanter, säger Johan Nyström.

Den nya kontraktsmetoden bygger på att entreprenören ska betala för trafikanternas restidsförlängning.

– Det blir ett incitament för entreprenörerna att komma med innovativa lösningar som minskar trafikstörningen, säger Johan Nyström.

Eftersom entreprenörerna måste räkna med en ökad kostnad för förseningsavgifterna lär anbuden bli högre med den nya kontraktsformen. 

– Det blir en initial kostnad för beställaren, det vill säga skattebetalarna, men förhoppningsvis kommer entreprenören med en smart lösning som gör att totalkostnaden blir lägre i slutändan, säger Johan Nyström. 

Johan Nyström har räknat på hur de samhällsekonomiska vinsterna skulle ha blivit om kontraktsformen tillämpats på ombyggnaden av Slussen i Stockholm. Han antar att trafikstörningsavgiften hade resulterat i att entreprenören identifierat ett nytt innovativt sätt att genomföra projektet med ett omväxlande körfält i rusningstrafik. I stället för att som nu stänga av två av fyra körfält hade alltså bara ett stängts av. En simulering visar att samhället då hade sparat 46 miljoner kronor per år i förseningskostnader.

– Vi har precis fått den här studien publicerad internationellt, och det skulle vara spännande att testa den här kontraktsformen i praktiken. Jag för diskussioner med Trafikverket och kommuner om detta, säger Johan Nyström.

2. Strategiska samarbeten med underentreprenörer

Den svenska anläggningssektorn har ett stort inslag av små och medelstora företag som agerar underentreprenörer åt de större företagen. 

– Tidigare diskussioner och analyser av kontrakten i sektorn har nästan uteslutande fokuserat på relationen mellan den offentliga beställaren och huvudentreprenören. Underentreprenörerna utför en stor del av arbetet och måste komma med i diskussionen kring innovationer, säger Johan Nyström.

Hans forskning visar att underentreprenörerna har korta kontrakt med låga priser, förklaringen ligger i att det råder stor konkurrens mellan underentreprenörerna. 

– Det fungerar för huvudentreprenören på så vis att priset pressas, samtidigt som underentreprenören måste göra bra ifrån sig för att få vara med i konkurrensen om nästa kontrakt. Men det är inte en grogrund för innovationer. När det ser ut så har underentreprenörerna ingen möjlighet att avsätta tid och resurser utan att i förhand veta att det ger resultat, och det vet man inte med innovationer, säger Johan Nyström.

Han föreslår att branschens huvudentreprenörer ingår i formaliserade och strategiska samarbeten med sina underentreprenörer där de arbetar långsiktigt för att ta fram nya metoder.

– Underentreprenören bidrar med kunskap om genomförandet och det större bolaget kan bära risken. Ett sådant samarbete ger goda förutsättningar för att ta fram innovationer, säger Johan Nyström.

När han pratat med anläggningssektorns stora drakar påpekar de att de möter samma problem.

– De upplever att de måste agera som de gör eftersom de själva blir upphandlade på lägsta pris av Trafikverket. Det ligger något i det, säger Johan Nyström.

Han önskar att Trafikverket ska röra sig bort från utförandeentreprenaden och fokusera mer på funktionskrav.

– Tyvärr kallar Trafikverket ofta utförandeentreprenader för totalentreprenader. Man döper om utan att ändra innehållet. Men utvecklingen går åt rätt håll, absolut, säger Johan Nyström.

3. Lås inte vägplanen för tidigt

Teknikkonsultens roll i anläggningssektorn är mångfacetterad. De kommer ofta in i projektet redan i samband med att vägplanen ska tas fram, och kan senare i processen också upphandlas för att ta fram förfrågningsunderlag för entreprenader eller som konsult i en totalentreprenad.

– Frihetsgraderna fastställs redan i vägplanen, och de har sedan bäring på möjligheten till innovation i alla de efterföljande leden, både för konsulterna själva och för entreprenörerna. Det är ofta vägplanen som sätter agendan, säger Johan Nyström.

Han identifierade fyra barriärer för att konsulterna ska kunna behålla frihetsgraden i vägplanen: lagstiftning som begränsar vägens intrång i omgivningen, att en konkret vägplan lättare får acceptans från allmänheten samt att fast pris och tidsbonusar gör att konsulterna gärna väljer enkla standardlösningar. 

– Vissa hinder, som lagstiftningen, kanske vi inte vill ta oss förbi. Den tjänar ett syfte. Men att undvika fast pris och tidsbonus är enkla saker att göra för att hålla möjligheten till innovation öppen, säger Johan Nyström.

Ett annat angreppssätt som ger liknande fördelar är så kallad TEM, tidig entreprenörsmedverkan. Det testar Trafikverket just nu i samband med ombyggnaden av E20 mellan Vårgårda och Ribbingsberg. Där fick Veidekke komma in i projektet redan innan vägplanen var fastställd. Peter Svenningsson, regionchef på Veidekke, tycker det är intressant och nyttigt att få vara med i ett så tidigt skede.

– Vi hade en 4–5 alternativa korridorer för vägen. Nu har vi valt en. Det är bra att vi kan bidra med vår erfarenhet redan i valet av vägens sträckning, samtidigt får vi förståelse för varför det tidiga skedet tar tid, säger han.

Han tror dessutom att hela processen påskyndas av att Veidekke får komma in redan i ett tidigt skede.

– Vi vill komma i gång med entreprenaden och är vana vid att bemanna projekt och svara på frågor på ett annat sätt än då det bara är projektörer och beställare i det tidiga skedet. Även om det här är nytt för oss när det gäller vägbyggnation så har vi vanan inne från att arbeta med tidiga skeden i bostadsprojekt, säger han. 

4. Upphandla på tidigare prestationer

Sedan 2016 har Trafikverket arbetat med systemet Upplev (uppföljning av leverantörer). Det kan bland annat användas för att upphandla baserat på tidigare prestationer, vilket är lättare sedan LOU förnyades för några år sedan. De flesta av Trafikverkets projekt ingår i Upplev. Leverantörerna bedöms efter nio kriterier, bland annat tid, kvalitet, samarbete, miljö och teknik.

– Det finns en stor inneboende potential. Om det här används på rätt sätt kommer det att främja innovation, säger Johan Nyström.

Alexander Leismo är projektledare för Upplev på Trafikverket.

– Syftet är att premiera goda leveranser. Jag tror på systematiken och tror att det på sikt kommer att premiera kvalitet och driva förbättringsarbete inom branschen, säger han.

Trafikverket har redan hunnit göra en upphandling där betygen från Upplev vägts in i bedömningen. Betygen i Upplev låg till grund för 25 procent av beslutet. Projektet gäller ombyggnad av väg 100 vid trafikplatsen Kungstorp i Falsterbo och uppdraget gick till Sweco. Ytterligare ett projekt, en utförandeentreprenad för åtgärder på E20 utanför Skara, där högst 10 procent av beslutet ska baseras på betygen från Upplev, ligger ute för anbud i skrivande stund.

– Hittills har reaktionerna från branschen varit positiva. Man vill bort från lägsta pris. Vi har planer på ytterligare upphandlingar med Upplev som bas senare i år, säger Alexander Leismo.

Röster från branschen

Jonas Steen, vd på F O Peterson & Söner och ordförande i SME-utskottet på Sveriges Byggindustrier:

Håller du med om att dagens upphandlingar hämmar innovation?

– Ja. För att bidra med innovationer måste man som underentreprenör ha möjlighet att tillsätta resurser för utvecklingsarbete. Där är tiden och ekonomin avgörande. När lägsta pris är det som premieras i upphandlingar får du som företagare fråga dig själv: Hur mycket tid och pengar har jag råd att lägga på innovation? Så enkelt är det.

Vad kan beställare göra för att ta vara på innovationskraften hos mindre bygg- och anläggningsföretag?

– Det krävs en förståelse för att innovationer är förenade med kostnader men också med risker. Att välja en annan metod än man är van vid är förenat med risk, titta bara på de enstegstätade fasaderna som visade sig vara helt förödande. Vi har också för få forum där man som mindre eller medelstor byggare kan utbyta tankar och idéer. Och då är det lika viktigt att berätta om dåliga erfarenheter som goda erfarenheter.

 

Magnus Höij, förbundsdirektör på Innovationsföretagen

Håller du med om att dagens upphandlingar hämmar innovation?

– Ja, som bransch har teknikkonsulterna fastnat i ett mallat arbetssätt som hämmar innovation och utveckling. Visst har vi ett eget ansvar för att berätta vad vi kan och vill bidra med. Men som man frågar får man svar. Om beställaren bara ser oss som en leverantör av ritningar så blir det så.

Vad kan beställaren göra för att ta vara på innovationskraften hos teknikkonsulter?

– Modellen med timdebitering och fokuset på lägsta pris är en utmaning för konsulterna när det gäller möjligheten till innovation. Att våga lämna den vore bra. Delvis är det också en kulturfråga. Allt av innovativ karaktär blir inte fantastiskt. Man måste våga misslyckas.

Skiljer innovationsklimatet mellan bygg- och anläggningssektorn?

– Vi ser att det blir en högre grad av innovation när vi jobbar mot privata kunder, till exempel på hussidan. Att säga att LOU hindrar innovation är så svepande att det blir meningslöst. Men ett problem är att offentliga beställare ofta har bristande branschkunskap, och det i sin tur hämmar innovation. Det är en sak att använda LOU för att köpa in kontorsmöbler. Att beställa en bro är något helt annat. Att Trafikverket är så dominerande i anläggningssektorn har flera fördelar. De har en hög kompetens som beställare, de är modiga och har muskler nog att kunna prova nya saker.

 

Giftfria installationer med Svensk uppfinning

Miljövänligt flamskyddsmedel på väg mot genombrott.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/giftfria-installationer-med-svensk-uppfinning-28602

Branschens doldis har största budgeten

Han har 256 miljarder i potten.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/branschens-doldis-har-storsta-budgeten-28600

”Mer snabbtåg åt folket”

Sweco Sveriges vd Ann-Louise Lökholm Klasson vill kavla upp ärmarna.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/mer-snabbtag-folket-28596

Ny stadsdel formas digitalt

Standardiserade handlingar hjälper Hangar 5 att växa fram.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/ny-stadsdel-formas-digitalt-28588

Den skrivande ingenjören

Nu kommer civilingenjören Magnus Montelius efterlängtade uppföljare Åtta månader.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/den-skrivande-ingenjoren-28511

Är norrmännens säkerhetstänk bättre?

Byggindustrin försöker ringa in lik­heter och skillnader i grannländernas säkerhetsarbete.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/ar-norrmannens-sakerhetstank-battre-28515

"Pappa såg arbetskamrater falla"

Britt-Marie Johansson Dufwas pappa är en av byggarbetarna på den legendariska bilden.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/pappa-sag-arbetskamrater-falla-28510

Nytt samarbete hjälper dig jämföra företagslån

Annons.
Nu finns det äntligen en smart tjänst som hjälper dig att jämföra företagslån - gratis.
http://byggindustrin.com/sponsrat/krea/nytt-samarbete-hjalper-dig-jamfora-foretagslan-28437

Nu finns bygghjälmen som tål sneda slag

Nawar Toma och hans femmannaföretag Guardio är först på bollen.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/nu-finns-bygghjalmen-som-tal-sneda-slag-28505

Norge planerar undervattenstunnlar och flytande broar

Största vägprojektet i Norges historia.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/norge-planerar-undervattenstunnlar-och-flytande-broar-28504

Jimmy Bengtsson om vägen till toppen

"Jag har bara bytt jobb på riktigt en gång och det var när jag började på Arcona."
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/jimmy-bengtsson-om-vagen-till-toppen-28499