Meny

Byggaren som blev stenrik amerikan

Byggaren som blev stenrik amerikan

Ragnar Benson var fattigpojken som emigrerade till USA, blev en av de mest framgångsrika byggföretagarna i landet och fick audiens hos svenska kungen.

Den 15 april 1957 landar en privatchartrad DC6:a på Bulltofta. Med ombord finns 72 personer från Chicago, och på flygplatsen i Malmö har uppemot 6 000 nyfikna samlats. Vilka är det egentligen som finns ombord? Expressen skriver att den som nu kliver nedför flygplanstrappan är ”något av det mest blågula som gått i ett par skor”. Det är Ragnar Benson, 58 år, med frun Elsa, barn och barnbarn, andra släktingar och anställda i hans byggimperium. Pastor och egen läkare finns också med ombord. Alla har han låtit bjuda på en resa tillbaka till hemlandet. En orkester spelar nationalsången, de stora dagstidningarna är på plats liksom ett filmteam.

Journalfilmsrösten berättar:

– Mr Benson, den svensk-amerikanske byggmästaren och mångmiljonären, behöver inte längre någon närmare presentation. Med sina egna stöddiga nävar har han arbetat sig fram till en betydelsefull position i Staterna, men aldrig har han glömt sitt fädernesland.

Tidningarna är fyllda av förväntansfulla rubriker: ”Nu kommer Ragnar Benson!” och ”Bensons är här!” Expressen har gjort ett reportage på plats i 15-rumsvillan i Chicago inför hans avfärd. I den stora intervjun berättas:

”Han har skeppat över sin Oldsmobile som skall stå och vänta på flygfältet i Malmö. Bland annat tänker han besöka sina gamla vänner och kolleger, byggmästare Olle Engkvist i Stockholm och Anders Diös i Uppsala.”

Ragnar Benson lät måla allt i de svenska färgerna:­ ”Telefonerna, ­bilarna, truckarna, vartenda verktyg från de minsta skruvmejslarna upp till de stora maskinerna”, sa han själv till Expressen 1957.
Foto: Ragnar Benson Inc

Resan, berättar Ragnar Benson, kostar 60 000 dollar, det vill säga cirka 300 000 kronor, och han har bekostat en livförsäkring för alla. Han har särskilt låtit försäkra sig och sonen, arvtagaren, för 7,5 miljoner kronor. Vardera. Expressen konstaterar:

”Man kan komma en bra bit här i världen om man är villig att spotta i nävarna, tro på sig själv, tro på Sverige och på Gud Fader. Han har verkligen haft framgång i Onkel Sams land. Han kan i dag utan vidare beskrivas som miljonär. I dollar!”

Dagens Nyheter beskriver hysterin kring Bensons ankomst:

”Så tokiga blir vi inte ens när bystfagra Anita kommer flygande till samma airport!”

Endast Norrskensflamman antar en lite mer kritisk hållning och har letat fram vittnesmål om att det inte är alla av hans arbetare som han har behandlat lika väl:

”Det sattes i gång en omfattande reklamkampanj i den svenska pressen och radion för svenskfödde USA-miljonären Ragnar Benson. Det var knappast någon ände på hyllningarna”, skriver Norrskensflamman. 

1930 startade Ragnar Benson sitt företag Ragnar Benson Incorporated, med huvudkontor i Chicago
Foto: Jan Andersson

Årsomsättningen för Ragnar Bensons byggföretag ligger enligt tidningarna vid denna tidpunkt på cirka 400 miljoner kronor. Vad är det egentligen som han har lyckats så bra med? Emigrantforskaren Ulf Beijbom beskriver att Ragnar Bengtsson, som han hette som barn, levde ett fattigt liv med tio syskon i Virestad utanför Älmhult i Småland. Som 12-åring år 1911 fick han och en syster därför flytta till sin barnlösa farbror i Chicago. 

– Farbrodern drev ett byggföretag och här fick Ragnar gå i lära som murare.

Vid 20 års ålder hade han sparat ihop 20 000 dollar, startade eget företag, överlevde depressionen och lyckades 1932 få Wrigley som kund. Därefter också General Motors, Chrysler och Bell Telephone, berättar Ulf Beijbom. 

Under andra världskriget tjänade Benson stora pengar på att bygga försvarsanläggningar. Efter 1945 ökade specialiseringen på industribyggnader i USA. I Ragnar Bensons affärskoncept ingick att stå för allt, från tomt till färdig fabrik. Han byggde inte särskilt många bostäder, utan siktade in sig på kontors- och industrilokaler.

– På det viset blev Ragnar Benson Inc. ett av landets tio största byggföretag, och så sent som under 1970-talet sysselsatte företaget 10 000 anställda. I svenskstaden Chicago var det betydelsefullt att framstå som en gammaldags, hederlig och lyckosam svensk, och det lyckades han med, säger Ulf Beijbom.

Resan till Sverige 1957 kan liknas vid en eriksgata. En chartrad buss tog resenärerna från Bulltofta till Älmhult där sällskapet mottogs lika storslaget. Ragnar Benson fick till och med tala under högmässan i Markaryds kyrka, och när resenärerna sedan fortsatte upp genom landet beviljades han audiens hos kungen. Under åren som följde gjorde han många fler resor till Sverige. Totalt hade han vid sin död 1979 avverkat ett sextiotal resor till hemlandet. 

CNA Center i Chicago byggdes av Ragnar Benson Inc. i början av 1970-talet.
Foto: Phorio

Dag Blanck är professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Han ger sin förklaring till hur Ragnar Benson kom att bli en sådan superkändis som tidningarna följde hack i häl så fort han kom till Sverige.

– Han var väldigt stolt över sin svenska härkomst, och det ville folk gärna höra. Alla resorna till Sverige gjorde honom känd. Det var första gången någon chartrade ett helt SAS-plan för eget bruk, och bara det väckte uppmärksamhet. Han sågs dessutom som en välgörare som skänkte en del pengar till olika ändamål när han var i Sverige, säger Dag Blanck.

Att komma tillbaka till Sverige som mångmiljonär låg dessutom helt rätt i tiden. 1950-talet var ett mycket Amerikapositivt decennium.

– USA hade befriat Europa, och strax senare började populärkulturen därifrån komma och just det spelade en viktig roll, säger Dag Blanck.

Dessutom red Benson på den svensk-amerikanska vågen, där den stora svenska emigrationen längre bak i tiden lagt en viktig grund. 

– Visst florerade det också nidbilder där svenska utvandrare kom hem med guldtänder och pratade bruten svenska. Men generellt älskade svenskarna att höra om dem som hade lyckats slå igenom i det som beskrevs som möjligheternas land. Det fanns svenskar som lyckades i andra länder också, men de fick aldrig lika stor uppmärksamhet som de som det gick bra för i USA.

Under de mest framgångsrika årtiondena efter andra världskriget var Ragnar Benson Inc det åttonde största byggentreprenadföretaget i USA.
Foto: Jan Andersson

Massutvandringen till USA hade klingat av på 1920-talet. Decennierna efter andra världskriget fanns det fortfarande tillräckligt många svensk-amerikaner som hade tydliga minnen av hemlandet och ville återse platser och släktingar medan de fortfarande var i livet. Det var en viktig del i deras identitet att ta reda på mer om Sverige, och de mottogs med lika stort intresse i Sverige.

– Det finns fortfarande ett band mellan våra länder, det kan vi se i bland annat tv-serien Allt för Sverige som går år ut och år in. Men intresset är inte lika starkt som för femtio år sedan, säger Dag Blanck.

Fram emot 1960-talets slut hade dock många svenskar blivit mer Amerikakritiska. När pressen träffade Ragnar Benson då var de mer ifrågasättande, och han avkrävdes svar i olika politiska ämnen, bland annat om fackföreningar och om rasupproren i landet. 1969 får han frågan från Expressens reporter: Det finns fem miljoner arbetslösa i USA. Kan det verkligen vara så att alla dessa är arbetsskygga?

– Ja, jag vågar påstå det.  Alla som vill kan arbeta och försörja sin familj. Jag undantar dem som är sjuka, svarade Benson.

När Ragnar Benson dog 1979 tog hans son Raymond, som dog 2019, över. Men hans intresse för företaget var inte lika stort som pappans, och en bit in på 1980-talet sålde han det vidare. Storhetstiden var redan över. Sedan dess har företaget sålts vidare i flera omgångar. Företaget Ragnar Benson Construction har fortfarande sitt kontor i Chicago, men på deras hemsida nämns inte längre ett ord om det svenska arvet.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Är du sugen på mer?
I Byggindustrin nummer 1 2020 finns mer om Ragnar Benson och hans företag:
  • Julie följde med farbror Ragnar över Atlanten
  • Benson målade verktygen i blått och gult
  • Ragnar Bensons karriär i korthet

Du som är prenumerant hittar Byggindustrin nummer 1 2010 här

Vill du bli prenumerant? Tecka en prenumeration här.

 

Bröderna som blev byggjättar

John Mattson och Einar Mattsson symboliserar den lyckade klassresan.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/broderna-som-blev-byggjattar-29409

Riksarkitekten: ”Jag söker inte makt”

Helena Bjarnegård har nu varit riksarkitekt i ett år.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/riksarkitekten-jag-soker-inte-makt-29398

”Min favoritluft finns i Rocky Mountains”

Julia Luongo leder arbetet med nya tjänsten Ramboll Shair.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/min-favoritluft-finns-i-rocky-mountains-29279

Dårhuset som blev borätter

Historien om hur långbad och lobotomeringar ersattes av attraktiva bostadsrätter.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/darhuset-som-blev-boratter-29284

Jan Henriksson: "Jag ger inte upp"

Nystart efter konkursen av Q-gruppens byggbolag.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/jan-henriksson-jag-ger-inte-upp-29271

Pressen på svartbyggarna ska öka

Regeringen lovar regeländringar som ska göra det lättare att jaga skurkföretag.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/pressen-pa-svartbyggarna-ska-oka-29269

Markus Näslund fortsätter fokusera på målet

Ishockeyspelaren har hittat en ny passion i fastighetsutveckling.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/markus-naslund-fortsatter-fokusera-pa-malet-29149

Experternas tips i coronatider: Tappa inte tempot i din rekryteringsprocess

Annons.
Nio experter ger sina bästa tips.
http://byggindustrin.com/sponsrat/fastighetsnytt/experternas-tips-i-coronatider-tappa-inte-tempot-i-din-rekryteringsprocess

Stöd till innovation i branschen har tredubblats

Sammanlagt närmare 2 miljarder kronor att söka till innovationer.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/stod-till-innovation-i-branschen-har-tredubblats-29174

Lokal byggare samlar udda uppdrag

Spa mitt på Älven och hotell i trädtopparna får Vittjärvshus att gå igång.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/lokal-byggare-samlar-udda-uppdrag-29173

Framåt för hissrevolutionärer i Arbrå

Otippad trio bakom idé att bygga nya hissar i gamla hus med enbart trappor.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/framat-hissrevolutionarer-i-arbra-29172

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.