Meny

Byggbranschen växlar upp inför EU-valet

Byggbranschen växlar upp inför EU-valet

Beslut som fattas på EU-nivå påverkar dig som byggföretagare varje dag. Nu steppar branschen upp påverkansarbetet i EU. ”Vi måste komma in tidigare i processen”, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier. Byggindustrin följde med till lobbyisternas Mekka – Bryssel.

Det faller ett milt regn när Christian Ardhe, Sveriges Byggindustriers representant i Bryssel, stiger ut på gatan utanför Svenskt Näringslivs kontor på Rue du Luxembourg 3. Med sig har han Tanja Rasmusson och Carina Utterström Mace från Sveriges Byggindustrier. Rustade med paraplyer styr de vant sina steg mot EU-parlamentet. Där ska de träffa Jasenko Selimović, som suttit i parlamentet för Liberalerna den senaste mandatperioden, för att prata om frågor inför valet. Det är lobbyarbete en vanlig måndag.

Det finns en föreställning om att byggmarknaden är lokal. Det är en sanning med modifikation. Byggtjänster är en del av en allt ökande tjänstehandel. Enligt en skattning från forsknings-institutet Ratio har uppskattningsvis upp till 70 procent av svensk lagstiftning sin grund i beslut som fattas på EU-nivå. Trots detta dröjer sig känslan kvar av att EU är något avlägset. Att det är vi och de. Men EU är vi. Sverige är med i klubben sedan 1995.

Snart sagt alla områden inom byggbranschen påverkas av EU-beslut. Det handlar om vilka material som får användas, hur mycket energi våra byggnader får förbruka, digitalisering och datalagring, vilka regler som gäller vid arbetskraftsinvandring och hur vi redovisar våra skatter. 

– Vi måste komma in tidigare i processen. När frågorna hamnar på den svenska regeringens bord är det för sent att påverka. Det är viktigt att få våra medlemsföretag att förstå att beslut i EU påverkar deras vardag, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier.

Carina Utterström Mace, Christian Ardhe och Tanja Rasmusson, på väg att besöka Europapar­la­mentariker Jasenko Selimović.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Det är detta som är bakgrunden till att Sveriges Byggindustrier nu växlar upp sitt arbete gentemot EU-maskineriet. När frågor kommer till den svenska regeringens bord är det mesta redan klappat och klart. Det är när EU-kommissionen lägger sina förslag som man har sin chans att påverka. 

Det tar sin lilla tid att ta sig in i EU-parlamentet. Säkerhetskontrollen är rigorös. Vakten blänger lite surt på min kamera. Jag får inte fotografera mot entrén. Men Christian Ardhe har lämnat våra personuppgifter till
säkerheten i god tid och vi tillåts passera. 

Själv har Christian Ardhe lång erfarenhet av lobbyarbete i Bryssel. Sedan två år tillbaka arbetar han halvtid på uppdrag av Sveriges Byggindustrier. Sedan årsskiftet har han fått förstärkning av Carina Utterström Mace på kontoret i Stockholm, som ska jobba heltid med att samordna organisationens arbete mot EU. Det innebär en förstärkning med 200 procent, vilket visar på hur viktigt Sveriges Byggindustrier tycker att det är med närvaro i Bryssel.

Hon har bara haft sin nya roll ett par månader men verkar redan ha funnit sig till rätta i maktens korridorer. 

– Det är väldigt många nya sakområden att sätta tänderna i, men det känns verkligen som om vår satsning kommer i rätt tid. Nu är det snart val, det väljs ett nytt parlament, en ny kommission, och det är ett bra tillfälle att bygga nya relationer, säger Carina Utterström Mace.

Sedan årsskiftet arbetar Carina Utterström Mace heltid med att samordna Sveriges Byggindustriers påverkansarbete i Bryssel.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Till hösten kommer det att vara nya spelare på planen. Det blir på sätt och vis som att börja om från scratch. Nätverka och bygga relationer. Och läget är oklarare än på länge. Hur det än blir med Brexit så har frågan redan haft stor påverkan på relationerna i EU. Mindre länder måste bygga allianser. Traditionellt har Storbritannien och Sverige stått varandra nära i många frågor.

– Efter Brexit måste vi hitta nya samarbeten, till exempel med Tyskland. Men det är inte helt lätt. Tyskland och Frankrike har börjat att ha en gemensam agenda, och Frankrike har en i många stycken mer protektionistisk agen-da. EU går mot ett mindre näringsvänligt klimat, säger Christian Ardhe.

I EU förenas storpolitik och politik på detaljnivå.

– Det är viktigt att koppla de små frågorna till de större skeendena, säger Christian Ardhe.

För Sveriges Byggindustrier är det stor tillgång att ha en gammal EU-räv som Christian i sitt lag. Efter 20 år i Bryssel har han ett stort kontaktnät och hittar i EU-parlamentet nästan lika bra som hemma i sin egen lägenhet. Och vem man än frågar – det är kontakterna som gör lobbyisten. Nätverk, nätverk, nätverk. Vid sidan av Christian Ardhes personliga kontakter lobbar Sveriges Byggindustrier genom olika andra organisationer, bland annat Svenskt Näringsliv och FIEC (European Construction Federation), byggbranschens europeiska organisation. FIEC har olika utskott där företrädare för byggbranschen från sammantaget 27 olika länder i Europa sitter. På den fackliga sidan finns motsvarande sammanslutning.

Jasenko Selimović har sitt kontor på nionde våningen. Vi slår oss ner i soffgruppen som finns i rummet. Erbjuds något att dricka. Christian Ardhe har varit här förut, förstås. För oss andra är det vårt första besök.

Christian Ardhe har arbetat i Bryssel i ungefär 20 år och kan rutinerna.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Jasenko Selimović ser lobbyorgansiationernas arbete som en del av demokratin inom EU.

– I Sverige har vi ett formaliserat remissförfarande. Här är lobbying det sätt som olika intressen har för att framföra sin åsikt. I EU måste man aktivt ”remissa”. Därför är det viktigt att lobbyisterna är offentliga.

Men generellt är svenska företag lite ovana vid detta, tycker han.

– Jag tycker att det är galet hur svenska företag förhåller sig till EU, som om det är någon annan som ska göra jobbet. Företag måste vara långsiktiga. Svenska företag kommer ofta i sista stund med sina synpunkter, precis innan vi ska rösta. Då är det för sent. Då är det bara att trycka på knappen.

Det är detta som Sveriges Byggindustrier nu vill ändra på. Hittills har det varit lite upp till var och en hur mycket man engagerar sig i EU-politiken.

En av branchorganisationens experter som har arbetat mycket mot Bryssel är Marianne Hedberg, som har miljöfrågorna på sitt bord. Hon sitter bland annat med i FIEC:s tekniska utskott, Tech 3, som arbetar med miljö- och energifrågor, samt i Tech 1 som arbetar med standarder som exempelvis Byggproduktförordningen. FIEC har även utskott som arbetar med arbetsmarknad och sociala frågor.

– EU är en värld för sig, säger Marianne Hedberg.

I cirka fyra år har hon jobbat mot den stora maktapparaten i Bryssel. Det är inte alltid en lätt match. Alla byggare i Europa vill inte samma sak. Även inom grupperingar som FIEC, som företräder samma intressen, finns det stora inbördes skillnader mellan ländernas olika branschorganisationer. Precis som länderna i EU i stort gör de enskilda branschorganisationerna olika prioriteringar. Inom många områden, bland annat miljöområdet som Marianne Hedberg är sakkunnig inom, ligger Sverige långt fram. Nästan lite jobbigt ”bäst i klassen” på vissa sätt, men inte generellt, enligt Marianne Hedberg.

– Man resonerar väldigt olika inom miljöområdet i länder i Europa. Det finns många olika åsikter om vad som är rimliga nivåer när det gäller exempelvis krav på kemikalier, byggprodukter, energiförbrukning och avfallshantering, och det är en grannlaga uppgift att få alla att enas, säger Marianne Hedberg.

På senare år har energifrågorna varit heta.

– Här har Sverige varit drivande i att vi inte ska reglera gällande tekniska lösningar, utan gällande vad man vill uppnå. Det har vi fått gehör för och lyckats påverka lagstiftningen, säger Marianne Hedberg.

Material och cirkulär ekonomi är andra frågor som stått högt på agendan den senaste mandatperioden.

I Sverige har man sedan länge jobbat med information via Byggvarudeklarationen. Databaserna Basta, Byggvarubedömningen och Sunda Hus är system för miljöbedömning som gör att vi kan undvika att bygga in material som är farliga för människa och miljö i våra byggnader.

– Det tankesättet finns inte lika tydligt i Europa. Stora delar av industrin ser inte nyttan med detta, utan ser bara en kostnad och mer jobb. Där har vi ett viktigt arbete att göra, säger Marianne Hedberg.

Men så smått börjar de andra länderna vakna. Förra året lanserade EU-kommissionen ett paket om cirkulär ekonomi där bland annat ett så kallat protokoll för bygg- och rivningsavfall ingår.

– Dessa riktlinjer är ganska mycket i linje med vårt svenska sätt att arbeta. Eftersom bygg- och anläggning är en sektor med stora mängder avfall, stora mängder material och en stor energianvändare har vi ögonen på oss. Vi måste visa att det vi gör har effekt, säger Marianne Hedberg.

Här inne jobbar de 751 parlamentariker som Sveriges Bygg- industrier vill nå med sitt lobbyarbete i Bryssel.
Foto: Nomi Melin Lundgren

Starka och motstridiga intressen, både mellan länder och inom branscherna, kan göra jobbet svårt. När det gäller kemiska ämnen finns förordningen REACH (Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals, 1907/2006) som bland annat listar ämnen som är extra farliga. EU kan förbjuda dessa om riskerna med dem inte går att hantera.

– Handläggningstiden är lång bara för att hamna på listan. Risken finns att företag tror sig vara ”smarta” och gör det enkelt för sig och bara byter ut det farliga ämnet till något liknande men lika farligt, men som heter något annat, så kallad falsk substitution, säger Marianne Hedberg.

Men att vara ”smart” är förstås inte så smart.

– De tillverkare som ställer om på riktigt kommer att ha ett marknadsförsprång den dagen det kommer ett förbud. I vissa fall behövs regelverk som styr, säger Marianne Hedberg.

Konkret – hur når man ut? Är det den som har mest pengar som kan påverka mest?

– Ja, det kan vara så. Det krävs stora resurser. Det är därför FIEC har en viktig funktion att samla alla byggentreprenörer – det ger en viss tyngd. Det är också viktigt att känna personer som är aktiva inom beslutsprocessen så att vi kan föra diskussionen tidigt, innan besluten ens börjar formuleras, säger Marianne Hedberg.

Återigen – kontaktnätet. I EU-politikens centrum handlar det om tjänster och gentjänster. Kunskap om politikens alla oskrivna lagar och regler, liksom en känsla för vilka argument som ska levereras när och till vem, är en lobbyist största tillgång.

Vi bryter upp från Jasenko Selimović. Vad han ska göra nästa mandatperiod låter han vara osagt, men man anar att han har en plan. Vi äter lunch på ett brasseri i närheten av parlamentet. Till svenskarnas förtret är det inte säsong för Belgiens nationalrätt moules frites, men det finns annat som är gott.

Tillbaka på Rue du Luxembourg 3 berättar Christian Ardhe att lobbyistens arbete främst går ut på att hålla sig informerad.

– Det är viktigt att skaffa sig information tidigt, via folk man känner, via nyhetsbrev och också att kunna förstå vad olika saker som kommer upp på agendan betyder. Det finns frågor, beslut och direktiv som i ett första skede inte direkt berör byggsektorn, men som i sin förlängning kan få stor påverkan på den, säger Christian Ardhe.

Hur ska man vara som person för att lyckas som lobbyist?

– Det underlättar förstås om man är lite social och lättsam. Man måste kunna känna av vad parlamentarikerna behöver och vill. Samtidigt får man inte tappa i substans, säger Christian Ardhe.

Är det svårt att få träffa parlamentarikerna?

– Det är olika. Vi är många som krigar om samma tid. Det brukar gå, men ibland kan de ställa in med kort varsel. Kommissionen är lättare att få träffa. Det ligger i deras uppdrag, säger Christian Ardhe.

Hur vet man om ens påverkansarbete har framgång, når resultat?

– Det är svårt att säga. Det är så långsiktiga processer. Det gör det också svårt att mäta resultat, säger Tanja Rasmusson.

Lobbyarbete handlar mycket om att röja vägen innan det är dags att köra på den, beskriver hon.

Schemat är späckat vid Byggindustrins besök i Bryssel. Innan det är dags för dagens sista besök hos Åsa Webber, ambassadör vid Sveriges EU-representation, ett stenkast från Christian Ardhes kontor, finns det tid för en kort avstämning med Anders Edholm, ny chef för Svenskt Näringslivs Brysselkontor. Han gör sin första dag på jobbet den här måndagen i början av mars. När han har blivit varm i kläderna kommer även han att utgöra en viktig kugge i byggbranschens påverkansarbete i EU-politiken, som en samordnande kraft.

Söndagen den 26 maj är det val till EU-parlamentet. Hur Brexit påverkar mandatfördelningen är ännu oklart.  

Ny mandatperiod, nya ledamöter. Då börjar Carina Utterström Maces arbete på allvar.

– Det ska bli väldigt spännande.

Är du sugen på mer?

I Byggindustrins majnummer 2019 finns mer matnyttigt om EU och byggbranschens lobbyverksamhet:

  • Sveriges Byggindustriers tre viktigaste EU-frågor.
  • Vad krävs för en framgångsrik lobbyverksamhet?
  • Hur skiljer sig lobbying i Sverige och EU?

Du som är prenumerant hittar Byggindustrins majnummer här

Vill du bli prenumerant? Tecka en prenumeration här.

"Rektorn bad mig sänka ribban"

Pia Berg vill att yrkesprogrammen ska ta eleverna på allvar.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/rektorn-bad-mig-sanka-ribban-28902

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Mikael Anjou kräver förbättring

Före detta Einar Mattsson-chefen vill förändra byggbranschen i grunden.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/mikael-anjou-kraver-forbattring-28820

Så blev Berlinmuren till grus

Murens väktare berättar om konstruktionen och rivningen.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/sa-blev-berlinmuren-till-grus-28845

”Jag gör exakt det man säger åt mig att göra”

HR-roboten HRobin är en av de första av sitt slag i Sverige.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/jag-gor-exakt-det-man-sager-mig-att-gora-28706

Vi listar folkhemmets byggherrar

Möt sju gubbar som lade grunden för det moderna bostadsbyggandet.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/vi-listar-folkhemmets-byggherrar-28694

Klistermärket som räddar bygget

Lövtunna sensorer kan upptäcka fukt innan byggnaden tagit skada.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/klistermarket-som-raddar-bygget-28691

Stressad inför Black Friday?

Annons.
Du är inte ensam.
http://byggindustrin.com/sponsrat/db-schenker/stressad-infor-black-friday-28830

”Byggbranschen har inte gått i bräschen”

BIM Alliances vd Olle Samuelson kom in på det digitala spåret redan på tidigt 1990-tal.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/byggbranschen-har-inte-gatt-i-braschen-28702

Cykeldrömmen som slutade i fiasko

Hornsbergsvelodromen i Stockholm blev ett av 20-talets stora misslyckanden.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/cykeldrommen-som-slutade-i-fiasko-28692

Hon leder Sveriges Byggindustrier in i framtiden

Carin Stoeckmann rattar familjeföretaget samtidigt som hon styr Sveriges Byggindustrier.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/hon-leder-sveriges-byggindustrier-i-framtiden-28685

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.