Meny

Cykeldrömmen som slutade i fiasko

Cykeldrömmen som slutade i fiasko

Förhoppningarna var stora, bygget komplicerat. Men Hornsbergsvelodromen i Stockholm blev ett av 20-talets stora fiaskon. I dag är den mest ihågkommen för bråk och boxning.

År 1923 öppnar Göteborg landets första kommunala busslinje. I Uppsala föreslår Statens institut för rasbiologi att ”mindervärdiga folkelement” ska få tvångssteriliseras. Och i hela riket passerar antalet invånare för första gången sex miljoner.

Ett helt annat Sverige än i dag, alltså. Men då som nu gillade svenskar idrott, och under 20-talet finns en sport som växer snabbt: landsvägscykling. Därför är det kanske inte så konstigt att vissa tror att också velodromcykling kommer att slå igenom i Sverige. Sporten är nämligen stor i Danmark. De tävlande åker runt på en lutande elliptisk bana i hög hastighet. Ingen bär hjälm och ibland spricker däcken, vilket resulterar i allvarliga skador. 

– Det var spektakulärt och fullständigt livsfarligt, säger Nils-Olof Zethrin, doktor i idrottshistoria.

Ur kommersiell synvinkel har velodromcykling en stor fördel eftersom åskådarna måste samlas i en arena. Det gör att arrangören, till skillnad från i landsvägscykling, kan ta betalt.

Här finns alltså pengar att tjäna. Därför bildas AB Velodromen i syfte att bygga en stor cykelvelodrom i Stockholm. En sådan saknas nämligen i Sverige. Förhoppningen är att sporten ska bli lika stor som i Danmark, där det dessutom är tillåtet att spela på den.

– Jag skulle tro att de fanns en förhoppning om att det skulle bli lagligt även i Sverige, säger Nils-Olof Zethrin.

Velocipedförbundets pampar

Bakom AB Velodromen står direktör Lanrin, byggmästarbröderna Paul och Ruben Ljungberg och vad Svenska Dagbladet beskriver som ”Svenska Velocipedförbundets pampar”. De lyckas ordna finansiering och dessutom det tillstånd som krävs för att bygga en stor velodrom vid Hornsberg på Kungsholmen i Stockholm. Alltså på den plats där Kristinebergs IP ligger i dag.

En del av marken ägs av Stockholms stad, en del av Frimurarorden. Men de ger båda sitt tillstånd. För vem vill inte vara med och bygga framtiden? Arbetet påbörjas i november 1922 och är komplicerat på grund av vad som i tidningarna beskrivs som ”lösa markförhållanden”.

Utomhusarenan är byggd i trä, men banan gjuts i cement och har en omkrets på 333 meter. Det är inte lika imponerande som den som finns i holländska Antwerpen, men större får helt enkelt inte plats på tomten. Men trots allt kan den hästskoformade läktaren rymma så många som 10 000 åskådare.

Enligt Svenska Dagbladet kostar kalaset en halv miljon kronor, drygt 14 miljoner i dagens penningvärde. Samma tidning publicerar den 27 juni 1923 en -okritisk artikel där besökarna från läktaren utlovas ”en vidsträckt utsikt över Mälaren”.

Svenska Dagbladets skriver vidare:

”Det är Frimurarebarnhemmets park, som ger velodromen detta estetiska tillskott. I sig själv är den emellertid synnerligen harmoniskt formad.”

Samma höga svansföring har arrangörerna när de presenterar invigningen. ”Utländska cykelryttare” från både Norge och Danmark har bjudits in. Dessutom blir det uppvisning i motorcykelkörningar. För att locka dit en stor publik från andra delar av Stockholm anordnas extra ångbåtsturer till Kungsholmen. Om den pampiga invigningen blir en succé är omöjligt att säga. Tidningsarkiven ger inga ledtrådar.

Hornsbergsvelodromen revs revs mindre än tio år efter invigningen.

Däremot står det klart att tävlingar fortsätter att arrangeras de kommande åren, bland annat SM på 5 000 och 10 000 meter. När det är dags för större arrangemang bjuds de danska proffsen in, som när det är dags för de nordiska mästerskapen.  Velodromen skapar till och med avundsjuka i andra delar av landet. I Göteborgs Aftonblad publiceras en tjurig text som undrar om stockholmarna verkligen ska få hållas utan konkurrens.

”Även Göteborg borde kunna få en liknande velodrom till stånd, helst som det med allra största sannolikhet går att göra vackra slantar på den”, skriver signaturen Theos.

Tur att idéerna inte får fäste. För snart står det klart att det är väldigt svårt att göra några slantar alls. Velodromcykling tar aldrig fart i Sverige. Att satsa pengar på sporten tillåts inte heller. 

Hornsbergsvelodromen används dock till annat. I september 1927 anordnas en boxningsmatch där tungviktaren Harry Persson tar revansch på amerikanen Bud Gorman. Tusentals åskådare jublar från läktaren. Intresset för matchen är så stort att filmen Harry Persson–Bud Gorman, som bland annat visar fajten i sin helhet, har premiär på utvalda biografer redan dagen efter.

Dessvärre går Hornsbergsvelodromen ett helt annat öde till mötes. Siffrorna är röda och det slutar med konkurs. Direktör Ruben Ljungberg, en av dem som grundade AB Velodromen, köper till slut arenan på en auktion. Ett beslut han kommer att ångra.

Bråk och polisanmälan

Den 29 april 1931 skriver Dagens Nyheter att stadsfogden ska vräka Velodromen. Direktören har haft tolv dagar på sig att riva arenan och föra bort bråten. Men nu har det gått sex månader och allt står kvar. Ljungberg svarar att han minsann aldrig hört talas om någon deadline. Han tycker i stället att byråkraterna är lite väl nitiska. 

”Arbetet är synnerligen riskabelt under vintertid, när snö och is ligga i lager på konstruktionerna och kan medföra oerhörda olyckor i form av spillda människoliv”, menar direktören i en skrivelse.

Men han får inget gehör, utan förlorar den rättsliga tvist som saken utvecklas till.

Aftonbladet skriver:

”Den stora cykelvelodromen vid Hornsberg har aldrig varit annat än en sorgens anläggning för alla som haft med den att skaffa. Den har berett alla sina ägare ständiga bekymmer, och med hundratusentals kronor har till exempel en av huvudintressenterna i de tidigare driftsbolagen fått betala det tvivelaktiga nöjet att hålla den omöjliga affären i gång.”

Men bråket är inte slut där. Ljungberg polisanmäler Spårvägsbolaget för egenmäktigt förfarande. Direktören menar att han äger vägen bredvid arenan och att den nu belamrats med byggnadsmaterial. Det här är också orsaken, menar direktören, till varför han inte kunnat riva velodromen i tid.

Aftonbladet besöker området och skriver att en del av arbetet faktiskt är utfört:

”Cementbanan har också angripits från två håll och en god del av denna är också borta – ett drygt jobb att med släggor knacka bort cementen från järngallret.”

Reportern konstaterar också att det omgivande stråltrådsstaketet, en dyr investering, har klippts upp och nu ligger vräkt bland buskarna.

Aftonbladet skriver vidare:

”De präktiga vändkorsen med räkneapparater, som kostat flera hundra kronor stycket och som voro fullt användbara till exempel för mindre idrottsplatser på landet, ha brutits sönder vid den hastiga raseringen och äro nu nästan värdelösa.”

Hornsbergsvelodromen var byggd i trä och betong.

I en intervju med tidningen säger en bitter Ruben Ljungberg:

– I vintras hade vi göra i tolv dagar att skotta snö för att överhuvudtaget komma fram.

Direktören är också stridslysten och säger om den polisanmälan han just lämnat in:

– Men jag låter inte driva med mig i det oändliga, utan nu slår jag också till.

Hur bråket med Spårvägsbolaget slutar är oklart, men sommaren 1931 är Hornbergsvelodromen riven.

Kvar klingar Aftonbladets poesi:

”Ljungberg, som inte gjorde någon hemlighet av att han nu är hjärtligt utledsen på den idrottsstyrelse som inte varit i stånd till ord och avsked medan tid var. Han vill i hela den bedrövliga historien se ett typiskt exempel på hur det går när byråkratiska metoder få göra sig alltför breda, och det är nog inte så olikt att det varit fallet härvidlag.”

Ännu ett fiasko

Fiaskot med Hornsbergsvelodromen avskräcker inte. År 1938 invigs en ny bana på Gärdet i Stockholm. Amerikanske filmregissören Raoul Le Mat, gift med en svenska, är eldsjälen bakom projektet.

Men redan under premiärloppet blir det problem. Då slår sig den tyske cyklisten Krupp så illa att han drabbas av hjärnskakning.

Rent ekonomiskt är det ännu värre, och efter bara några år rivs även denna velodrom.

Vi listar Sveriges brutalaste byggnader

Sju projekt från 1960- och 1970-talet med raka linjer och råa fasader.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/vi-listar-sveriges-brutalaste-byggnader-28838

"Rektorn bad mig sänka ribban"

Pia Berg vill att yrkesprogrammen ska ta eleverna på allvar.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/rektorn-bad-mig-sanka-ribban-28902

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Mikael Anjou kräver förbättring

Före detta Einar Mattsson-chefen vill förändra byggbranschen i grunden.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/mikael-anjou-kraver-forbattring-28820

Så blev Berlinmuren till grus

Murens väktare berättar om konstruktionen och rivningen.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/sa-blev-berlinmuren-till-grus-28845

”Jag gör exakt det man säger åt mig att göra”

HR-roboten HRobin är en av de första av sitt slag i Sverige.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/jag-gor-exakt-det-man-sager-mig-att-gora-28706

Vi listar folkhemmets byggherrar

Möt sju gubbar som lade grunden för det moderna bostadsbyggandet.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/vi-listar-folkhemmets-byggherrar-28694

Stressad inför Black Friday?

Annons.
Du är inte ensam.
http://byggindustrin.com/sponsrat/db-schenker/stressad-infor-black-friday-28830

Klistermärket som räddar bygget

Lövtunna sensorer kan upptäcka fukt innan byggnaden tagit skada.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/klistermarket-som-raddar-bygget-28691

”Byggbranschen har inte gått i bräschen”

BIM Alliances vd Olle Samuelson kom in på det digitala spåret redan på tidigt 1990-tal.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/byggbranschen-har-inte-gatt-i-braschen-28702

Hon leder Sveriges Byggindustrier in i framtiden

Carin Stoeckmann rattar familjeföretaget samtidigt som hon styr Sveriges Byggindustrier.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/hon-leder-sveriges-byggindustrier-i-framtiden-28685

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.