Meny
  • Renoveringen av Kleiburg i Holland är ett av projekten på listan.

Fem trygga byggen

Fem trygga byggen

Det finns mycket att göra för att skapa trygga platser. Med små förändringar kan tidigare snedsteg i arkitekturen skapa ytor där fler vill vara. Vi tittar närmare på fyra svenska och ett nederländskt exempel.

Foto: Mattias de Frumerie

 

Färg och ljus gav en tryggare banan


”Bananhuset” i Bergsjön i Göteborg hade länge dragits med stora problem. Eftersatt underhåll, fuktskador och skadegörelse hade lett till en stor otrygghet bland många av de cirka 800 boende. När Familjebostäder skulle renovera det stora miljonprogramskomplexet fanns det därför en hel del att göra. Ett första steg var att engagera hyresgästerna. Alla skulle godkänna innan arbetet fortskred, visningslägenheten gjordes blev en samlingsplats för de boende.

Ljus och färg var andra faktorer som arkitektfirman Okidoki Arkitekter använde för att skapa ett tryggare område. Den gamla tegelfasaden kläddes med fibercementplattor i olika färger som bildade ett mosaikmönster. Genom att öppna upp entréerna blev det möjligt att se rakt igenom entréplanet, vilket skapade mer ljusinsläpp och en tryggare känsla.


 

Foto: JM


Garage utan garagekänsla


Hur skapar man en trygg känsla i ett garage? Få bort känslan av att det är ett garage! I JM:s projekt Bergrumsgaraget i Liljeholmen i Stockholm var det en utmaning att skapa trygghet i det 41 000 kvadratmeter stora rummet som tidigare varit lager för Vin och sprit. Genom färg- och ljussättning arbetade arkitekterna på Janark aktivt med att få bort alla associationer till ett garage. Olika färger har använts för att dela upp garaget i olika ”rum”. Dramatisk belysning som skiftar i styrka ger samma effekt.

Om allt ljus har samma styrka uppfattas det inte som ljust av ögat, förklarade arkitekten Sofia Löwhag för Byggindustrin 2017. Trygghetskänslan förstärks också genom glas som används vid entréer och utrymningsvägar för att rummen ska kännas mer öppna. En annan detalj för tryggheten i garaget är att inget våningsplan ligger på minus. ”Det känns aldrig trevligt att vara under jorden”, konstaterade Kauno Grönberg på Janark.


 

Foto: Umeå kommun

 

Sara Lidman ger liv åt tunnel


Lev! Det är det positiva budskapet i gång- och cykelpassagen mellan centrala Umeå och stadsdelen Haga. De glasbeprydda väggarna är klädda med glas och visar naturmotiv från Västerbotten. Här finns också citat från den västerbottniska författaren Sara Lidman och ljudinstallationer med hennes röst som ger liv åt passagen. Dessutom är hörnen rundade och det finns inga pelare som någon kan gömma sig bakom. 

Allt detta har bidragit till att skapa trygghet i en miljö som kan uppfattas som otrygg. Tankegången har blivit uppskattad på bred front. Sveriges Arkitekter delade ut 2014 års arkitekturpris till gången och för ett par år sedan skapade Umeå kommun en virtuell rundtur som visar jämställd och ojämställd stadsplanering. Saras tankegång lyftes upp som ett gott jämställdhetsexempel.

 

Carl-Magnus Johansson Lindquist

 

Parken blev en ljuspunkt


Stadsdelen Söder i Helsingborg har enligt polisen hört till en av de mest otrygga platserna i hela landet. I den mörka Furutorpsplatsen pågick droghandel som skrämde lokalbefolkningen. Under 2017 och 2018 byggdes parken om för att bli en trevligare plats.

Parken fick ett utegym och ett studsmatteland. Lekparken rustades upp för att passa även äldre barn och en grillplats anlades. Allt för att skapa mötesplatser och locka fler typer av människor till parken på dygnets olika tider. Parken fick också en ”körsbärslund” där rosa ljusslingor lyser i träden året om, nya planteringar och en ny entré. För att verkligen göra parken säker för de boende sattes 72 nya strålkastare upp, liksom 18 övervakningskameror.

 


Brutalt rest mjukades upp


Stadsdelen Bijlermeer i Amsterdam började byggas på 60-talet. I samma anda som det svenska miljonprogrammet uppfördes stora höghuskomplex i betong. Unikt för området var att de placerades i ett vaxkakemönster, vilket såg minst sagt spektakulärt ut. Men områdets problem uppdagades snart. Infrastrukturen saknades till en början och när väl de upphöjda vägarna kom på plats var det svårt att orientera sig bland de likartade höghusen. Något centrum eller torg fanns inte, och några boende gick det inte att fråga eftersom vägtrafiken var separerad från fotgängarna.

Missnöjet spreds bland såväl boende som arkitekturexperter. De som kunde valde att bo någon annanstans än i Bijlermeer. Istället blev området hem bland annat åt de många migranterna från de holländska kolonierna som flyttade till landet. Ändå var höghusen långt ifrån fyllda. Inga pengar till underhåll, vilket ledde till förfall och vandalisering. Missbruksproblemen var stora i området.

Under 90-talet beslutade regeringen att riva flera av husen. Beslutet skyndades på ytterligare då ett flygplan kraschade in i ett av lägenhetshusen 1992. En ny sorts stad skapades. Lägre hus byggdes, affärer placerades närmare bostäderna och vägarna sänktes till marknivå. De boende fick också chansen att påverka hur deras område skulle utformas. Det sista huset som stod kvar i sin originalutformning var Kleiburg. När detta hus skulle rustas upp valde man att bejaka dess kvaliteter, men öka trivseln och tryggheten. Detta gjordes bland annat genom att flytta stora delar av bottenplanets förrådsutrymmen till andra våningar. På så vis öppnades markplanet upp för sociala ytor. För att göra huset mer inbjudande öppnades fasaden på bottenplan upp med glaspartier.

På 80-talet hade flera hissar satts in i huset, men eftersom de förtog känslan av det avlånga huset togs de bort. Istället skapades intrycket av ”gator i skyn”. Det var dock bara själva skalet som konsortiet De Flat renoverade. Lägenheterna lämnades urblåsta och de boende fick själva renovera och inreda efter behag.
 

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Markus Näslund fortsätter fokusera på målet

Ishockeyspelaren har hittat en ny passion i fastighetsutveckling.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/markus-naslund-fortsatter-fokusera-pa-malet-29149

Byggaren som blev stenrik amerikan

Fattig smålänning blev en av de mest framgångsrika byggföretagarna i USA.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/byggaren-som-blev-stenrik-amerikan-29176

Stöd till innovation i branschen har tredubblats

Sammanlagt närmare 2 miljarder kronor att söka till innovationer.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/stod-till-innovation-i-branschen-har-tredubblats-29174

Lokal byggare samlar udda uppdrag

Spa mitt på Älven och hotell i trädtopparna får Vittjärvshus att gå igång.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/lokal-byggare-samlar-udda-uppdrag-29173

Framåt för hissrevolutionärer i Arbrå

Otippad trio bakom idé att bygga nya hissar i gamla hus med enbart trappor.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/framat-hissrevolutionarer-i-arbra-29172

LISTA: Här är de svenska uppfinningarna som bygger världen

Sverige är ett litet land, men vår uppfinnings­rikedom lämnar avtryck världen över.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/lista-har-ar-de-svenska-uppfinningarna-som-bygger-varlden-29144

"Jag känner mig bekväm med att bygga hus i dag"

Pether Fredholm ledde JSB från haltande byggservice­företag till nationell byggkoncern.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/jag-kanner-mig-bekvam-med-att-bygga-hus-i-dag-29143

Nu digitaliseras byggbranschen: Därför är smarta lås framtiden

Annons.
Infobrics nya smartlås röjer undan alla problem med nyckelhantering på ett bygge.
http://byggindustrin.com/sponsrat/infobric/nu-digitaliseras-byggbranschen-darfor-ar-smarta-las-framtiden-29189

Språket utmanar utländska byggare

Bygg i topp bland utländsk arbetskraft.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/spraket-utmanar-utlandska-byggare-29041

Med mobilen som verktyg

Entreprenörsduo vill hjälpa byggare att hålla reda på maskiner och verktyg
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/med-mobilen-som-verktyg-29045

När stadsbiblioteket var måltavla

Stockholmsbyggnaden utsatt av bitter tonåring med fickorna fulla av svartkrut.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/nar-stadsbiblioteket-var-maltavla-29046

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.