Meny
  • Renoveringen av Kleiburg i Holland är ett av projekten på listan.

Fem trygga byggen

Fem trygga byggen

Det finns mycket att göra för att skapa trygga platser. Med små förändringar kan tidigare snedsteg i arkitekturen skapa ytor där fler vill vara. Vi tittar närmare på fyra svenska och ett nederländskt exempel.

Foto: Mattias de Frumerie

 

Färg och ljus gav en tryggare banan


”Bananhuset” i Bergsjön i Göteborg hade länge dragits med stora problem. Eftersatt underhåll, fuktskador och skadegörelse hade lett till en stor otrygghet bland många av de cirka 800 boende. När Familjebostäder skulle renovera det stora miljonprogramskomplexet fanns det därför en hel del att göra. Ett första steg var att engagera hyresgästerna. Alla skulle godkänna innan arbetet fortskred, visningslägenheten gjordes blev en samlingsplats för de boende.

Ljus och färg var andra faktorer som arkitektfirman Okidoki Arkitekter använde för att skapa ett tryggare område. Den gamla tegelfasaden kläddes med fibercementplattor i olika färger som bildade ett mosaikmönster. Genom att öppna upp entréerna blev det möjligt att se rakt igenom entréplanet, vilket skapade mer ljusinsläpp och en tryggare känsla.


 

Foto: JM


Garage utan garagekänsla


Hur skapar man en trygg känsla i ett garage? Få bort känslan av att det är ett garage! I JM:s projekt Bergrumsgaraget i Liljeholmen i Stockholm var det en utmaning att skapa trygghet i det 41 000 kvadratmeter stora rummet som tidigare varit lager för Vin och sprit. Genom färg- och ljussättning arbetade arkitekterna på Janark aktivt med att få bort alla associationer till ett garage. Olika färger har använts för att dela upp garaget i olika ”rum”. Dramatisk belysning som skiftar i styrka ger samma effekt.

Om allt ljus har samma styrka uppfattas det inte som ljust av ögat, förklarade arkitekten Sofia Löwhag för Byggindustrin 2017. Trygghetskänslan förstärks också genom glas som används vid entréer och utrymningsvägar för att rummen ska kännas mer öppna. En annan detalj för tryggheten i garaget är att inget våningsplan ligger på minus. ”Det känns aldrig trevligt att vara under jorden”, konstaterade Kauno Grönberg på Janark.


 

Foto: Umeå kommun

 

Sara Lidman ger liv åt tunnel


Lev! Det är det positiva budskapet i gång- och cykelpassagen mellan centrala Umeå och stadsdelen Haga. De glasbeprydda väggarna är klädda med glas och visar naturmotiv från Västerbotten. Här finns också citat från den västerbottniska författaren Sara Lidman och ljudinstallationer med hennes röst som ger liv åt passagen. Dessutom är hörnen rundade och det finns inga pelare som någon kan gömma sig bakom. 

Allt detta har bidragit till att skapa trygghet i en miljö som kan uppfattas som otrygg. Tankegången har blivit uppskattad på bred front. Sveriges Arkitekter delade ut 2014 års arkitekturpris till gången och för ett par år sedan skapade Umeå kommun en virtuell rundtur som visar jämställd och ojämställd stadsplanering. Saras tankegång lyftes upp som ett gott jämställdhetsexempel.

 

Carl-Magnus Johansson Lindquist

 

Parken blev en ljuspunkt


Stadsdelen Söder i Helsingborg har enligt polisen hört till en av de mest otrygga platserna i hela landet. I den mörka Furutorpsplatsen pågick droghandel som skrämde lokalbefolkningen. Under 2017 och 2018 byggdes parken om för att bli en trevligare plats.

Parken fick ett utegym och ett studsmatteland. Lekparken rustades upp för att passa även äldre barn och en grillplats anlades. Allt för att skapa mötesplatser och locka fler typer av människor till parken på dygnets olika tider. Parken fick också en ”körsbärslund” där rosa ljusslingor lyser i träden året om, nya planteringar och en ny entré. För att verkligen göra parken säker för de boende sattes 72 nya strålkastare upp, liksom 18 övervakningskameror.

 


Brutalt rest mjukades upp


Stadsdelen Bijlermeer i Amsterdam började byggas på 60-talet. I samma anda som det svenska miljonprogrammet uppfördes stora höghuskomplex i betong. Unikt för området var att de placerades i ett vaxkakemönster, vilket såg minst sagt spektakulärt ut. Men områdets problem uppdagades snart. Infrastrukturen saknades till en början och när väl de upphöjda vägarna kom på plats var det svårt att orientera sig bland de likartade höghusen. Något centrum eller torg fanns inte, och några boende gick det inte att fråga eftersom vägtrafiken var separerad från fotgängarna.

Missnöjet spreds bland såväl boende som arkitekturexperter. De som kunde valde att bo någon annanstans än i Bijlermeer. Istället blev området hem bland annat åt de många migranterna från de holländska kolonierna som flyttade till landet. Ändå var höghusen långt ifrån fyllda. Inga pengar till underhåll, vilket ledde till förfall och vandalisering. Missbruksproblemen var stora i området.

Under 90-talet beslutade regeringen att riva flera av husen. Beslutet skyndades på ytterligare då ett flygplan kraschade in i ett av lägenhetshusen 1992. En ny sorts stad skapades. Lägre hus byggdes, affärer placerades närmare bostäderna och vägarna sänktes till marknivå. De boende fick också chansen att påverka hur deras område skulle utformas. Det sista huset som stod kvar i sin originalutformning var Kleiburg. När detta hus skulle rustas upp valde man att bejaka dess kvaliteter, men öka trivseln och tryggheten. Detta gjordes bland annat genom att flytta stora delar av bottenplanets förrådsutrymmen till andra våningar. På så vis öppnades markplanet upp för sociala ytor. För att göra huset mer inbjudande öppnades fasaden på bottenplan upp med glaspartier.

På 80-talet hade flera hissar satts in i huset, men eftersom de förtog känslan av det avlånga huset togs de bort. Istället skapades intrycket av ”gator i skyn”. Det var dock bara själva skalet som konsortiet De Flat renoverade. Lägenheterna lämnades urblåsta och de boende fick själva renovera och inreda efter behag.
 

Giftfria installationer med Svensk uppfinning

Miljövänligt flamskyddsmedel på väg mot genombrott.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/giftfria-installationer-med-svensk-uppfinning-28602

Branschens doldis har största budgeten

Han har 256 miljarder i potten.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/branschens-doldis-har-storsta-budgeten-28600

”Mer snabbtåg åt folket”

Sweco Sveriges vd Ann-Louise Lökholm Klasson vill kavla upp ärmarna.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/mer-snabbtag-folket-28596

Ny stadsdel formas digitalt

Standardiserade handlingar hjälper Hangar 5 att växa fram.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/ny-stadsdel-formas-digitalt-28588

Den skrivande ingenjören

Nu kommer civilingenjören Magnus Montelius efterlängtade uppföljare Åtta månader.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/den-skrivande-ingenjoren-28511

Är norrmännens säkerhetstänk bättre?

Byggindustrin försöker ringa in lik­heter och skillnader i grannländernas säkerhetsarbete.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/ar-norrmannens-sakerhetstank-battre-28515

Bitarna som ska få anläggning att lyfta

Fyra konkreta åtgärder som kan bli viktiga hörnstenar när sektorn lägger framtidspusslet.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/bitarna-som-ska-fa-anlaggning-att-lyfta-28506

Nytt samarbete hjälper dig jämföra företagslån

Annons.
Nu finns det äntligen en smart tjänst som hjälper dig att jämföra företagslån - gratis.
http://byggindustrin.com/sponsrat/krea/nytt-samarbete-hjalper-dig-jamfora-foretagslan-28437

"Pappa såg arbetskamrater falla"

Britt-Marie Johansson Dufwas pappa är en av byggarbetarna på den legendariska bilden.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/pappa-sag-arbetskamrater-falla-28510

Nu finns bygghjälmen som tål sneda slag

Nawar Toma och hans femmannaföretag Guardio är först på bollen.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/nu-finns-bygghjalmen-som-tal-sneda-slag-28505

Norge planerar undervattenstunnlar och flytande broar

Största vägprojektet i Norges historia.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/norge-planerar-undervattenstunnlar-och-flytande-broar-28504