Meny
  • Kriminella som fjärrstyr byggkranar är ett av flera hot mot en digital byggbransch.

Kriminella som fjärrstyr byggkranar

Kriminella som fjärrstyr byggkranar

Digitaliseringen skapar nya utmaningar i byggbranschen. Hackers, IT-haverier, låg digital mognadsgrad, konkurrens från andra branscher och brist på kompetens är områden som alla utgör hot mot en digital byggbransch. Här listar vi sex konkreta utmaningar för en digital byggbransch.

1. Hackare

Det är en lätt match att hacka sig in i kontrollrummet och ta över styrningen av byggkranar och stora maskiner. Det menar det japanska säkerhetsföretaget Trend Micro.

– Fjärrstyrning av stora maskiner blir allt vanligare, och alla industrier som använder fjärrstyrning måste se över vilken sorts information, kontroller och funktioner som går över trådlösa Radio Frequency-protokoll och se till att de har de bästa möjliga standarder som finns på marknaden, säger Stephen J Hilt, senior threat researcher på Trend Micro, som själva säljer säkerhetslösningar.

Industrin är full av maskiner som styrs med hjälp av radiovågor. Trend Micro anser sig ha visat att det i dag är lätt att få tag i teknik som gör det möjligt att fånga upp radiovågorna och sedan använda dessa för att via en dator styra till exempel en byggkran. 

– Fjärrkontrollen styr kranen genom att via ljudvågor ge vissa kommandon, som ”kör uppåt”, ”kör åt sidan”. Om man kan registrera dessa är det lätt att kopiera dem och använda dem för att själv styra kranen som man vill, säger Johnny Krogsboll, technical director Nordic på Trend Micro.

Kan fjärrstyra kranen

Med enklare utrustning kan man exempelvis sitta gömd i en bil intill byggarbetsplatsen och styra kranarna. En angripare utrustad med signalförstärkare och professionella antenner kan utöka räckvidden till flera kilometer. 

Trend Micro har gjort tester i labb och på riktiga arbetsplatser och lyckats ta sig in i flera olika styrsystem av olika märken. Testerna har utförts på byggkranar, men den här typen av styrsystem går att återfinna i andra sammanhang där fjärrkontroller används, som bärgningsbilar, lyft-anordningar och gruvmaskiner.

En möjlig attentatsman skulle kunna vara någon som vill skada företaget eller hota byggarbetsplatsen: ett konkurrerande företag, en extrem aktivistgrupp eller en hackare som bara vill skapa oreda.

– Vi har ännu inte hört om någon attack av detta slag, men jag tror att det bara är en tidsfråga innan vi ser dem, säger Johnny Krogsboll.

Företagen kan skydda sig

Risken är i dagsläget låg, hävdar han, men tillverkarna bör vara uppmärksamma på dessa säkerhetsfrågor när de designar sina system. 

– Vi hoppas att företagen vars lösningar vi testat ser över tekniken kring detta, plus att de som inte testades här också börjar fundera över mer säkra protokoll i sy-stemen, säger Stephen J Hilt. 

Det företagen själva kan göra för att skydda sig är att stänga av RF-systemen när bygget är stängt och ställa krav på dem som tillverkar och levererar styrsystemen.

– Tillverkarna bör få frågan om säkerheten i de system som är aktuella, så det är tydligt att de tar frågan på allvar och vidtar de säkerhetsåtgärder som krävs, säger Stephen J Hilt.

Det går att lägga in mekanismer som gör att inte vem som helst kan komma åt radiolänkarna.

– Man kan på olika sätt lägga in autentiseringskontroll, eller bestämma vem som ska ha tillgång till dessa frekvenser, säger Johnny Krogsboll.

"Inte akut"

Jan Heed är vd för Lambertsson Kran som bland annat hyr ut fjärrstyrda kranar. Han är inte särskilt oroad av Trend Micros upptäckter. 

– Jag tolkar de tester de gjort som att de visar att det är viss risk för att någon utomstående skulle kunna stoppa en kran, men att det är svårare för dem att bestämma hur en kran ska röra sig. Att någon kan ta sig in och stoppa en kran känns inte som en större risk än till exempel ett strömavbrott, säger han.

Hans bild är också att de utrustningar som levererats de senaste åren har en högre säkerhetsnivå som försvårar intrång. Lambertsson har dialog med sina underleverantörer Hetonic och Manitow Crane Group om hur de jobbar med frågan och kommer att följa eventuella råd om uppdateringar för att förhindra intrång i systemen.

– Som jag känner det upplever vi inte frågan som akut, vi har inte hört att någon ”tagit över kontrollen” av någon kran. Och de största kranarna på byggarbetsplatsen, som skulle kunna skada mest, körs dessutom sällan med fjärrstyrning, säger Jan Heed.

 

2. IT-haverier

Det digitala samhället är sårbart. Enstaka fel kan få stora konsekvenser och slå ut hela system.

Det talas allt mer om hur sårbart vårt nya digitala samhälle är. I takt med att byggbranschen digitaliseras blir den också mer sårbar. 

Jacob Henricson är konsult och debattör inom IT-säkerhet och tidigare IT-säkerhetschef på Ericsson. 

Vilka hot vi står inför?

– Många tänker kanske på hackers eller attacker från fientligt land när de tänker på det digitala samhällets sårbarhet. Men den typen av attacker mot kritisk infrastruktur ser vi lyckligtvis sällan i verkligheten. Ett större problem är då att när man centraliserar och automatiserar via digitalisering, då kan ett enstaka fel ge stora konsekvenser, oavsett orsak. Systemen vi bygger är så komplexa att det kan räcka att någon av misstag stoppar in en stjärna i stället för en nolla så slås systemen ut. Problemen ser olika ut varje gång, och ju större och mer komplexa systemen är, desto större kan konsekvenserna bli.

Hur kan detta påverka byggbranschen?

– I dag kan de flesta byggen fortsätta även om det skulle bli ett digitalt haveri, men tänker man sig en framtid där all fysisk tillgång till arbetsplatser och hela beställningsapparaten sker helt digitalt, då kan det vara oerhört svårt att reda ut vilken last som ska vart om till exempel leveranssystemet brakar samman. Det har vi sett exempel på i andra branscher. 

Hur ska byggbranschen göra för att skydda sig mot detta?

– Det går inte att ha redundans på allt, för då är digitaliseringen meningslös, men till exempel viktiga infrastrukturprojekt bör prioriteras. Men då gäller det att branschen går samman och bestämmer vad som ska gälla i upphandlingar, så inte ett företag som ger ett anbud baserat på redundans slås ut av ett annat som kör helt digitalt med höga risker och sänker priset.

Hur ska man hantera risken för att företagets datasystem hackas?

– Allt som kopplas upp på nätet kan hackas. Hot finns det gott om, men det är oftast inte riktat mot ett specifikt företags hemligheter. De flesta hackare försöker komma åt pengar, oavsett var de finns, till exempel genom att lura företag att föra över pengar till externa konton. Vad man kan göra är att fundera över vad som verkligen är kritiskt och sedan analysera hur väl man skyddar det. Hur mycket energi man lägger beror sedan på hur stort företaget är, hur mycket pengar man har och hur skyddsvärd informationen är.

 

3. Digital mognad

De senaste åren har digitaliseringen av byggbranschen tagit fart på riktigt. Men fortfarande sägs det att branschen har låg digital mognad.

Lars Stehn, professor i byggproduktion och teknik på Luleå tekniska universitet, stämmer det?

– Jag tycker det är både och. Det är en generalisering vi gör och jag använder den själv. Men då tänker man nog på byggbranschen som helhet. Jag tycker jag ser många företag som jobbar väldigt mycket med digitaliseringen och har hög insiktsgrad i vad som behöver göras. Men -sedan har kanske inte digitaliseringen nått ut till varenda anställd på varje byggarbetsplats. 

Är det ett problem att den digitala mognadsgraden varierar så mellan dem som jobbar i byggbranschen?

– Ja, jag tror att det är orsaken till att digitaliseringen har svårt att få fäste ordentligt. Om ett företag satsar väldigt hårt på digitala lösningar i vissa projekt så ställer det krav på alla underleverantörer och underentreprenörer, och då blir variationen i digitaliseringsmognad ett stort problem. Sedan, när man väl arbetat in det nya synsättet, är det kanske dags att samarbeta med nya underleverantörer och underentreprenörer och man får samma problem igen. Det räcker inte att bara ett företag går framåt.

Vad behövs för att den digitala mognadsgraden generellt ska öka i byggbranschen?

– Det krävs branschöverenskommelser som vi inte sett än. Branschen måste komma överens med företagen som levererar den digitala infrastrukturen, datakraften, just nu blir det för dyrt för varje enskilt företag att bygga upp en sådan struktur. Man måste också klargöra hur den digitala kommunikationen ska gå till, via tydliga gemensamma branschstandarder.

Hur viktig är beställarnas roll för att driva digitaliseringen?

– Jag tycker ibland att man överdriver och anser att beställaren har allt ansvar. Min erfarenhet, efter att ha stude-rat Lindbäcks Byggs arbete i 20 år, är att eftersom de tagit eget ansvar och byggt upp ett sätt att jobba mer digitaliserat hjälper de beställarna att gå i rätt riktning. Då får de beställare som vill jobba med dem för att de arbetar på det här sättet. Alla företag kan ta ett sådant ansvar själva.

 

4. Ny digital dominant

Företag med nya affärsmodeller kan utmana de etablerade byggföretagen. Vissa frågar sig om byggbranschen kan få en ”Amazon”, som dominerar byggmarknaden likt Amazon tagit över den amerikanska e-handeln.

Jerker Lessing, FoU-chef på Boklok och adjungerad professor på Stanford University: 

Vad kännetecknar de uppstickarföretag som kan förändra byggbranschen?

– Först och främst är de digitaliserade genom hela sin verksamhet och kan digitalt knyta ihop alltifrån design och projektering till byggnation och uppföljningen av hur byggnaden fungerar. De är mer industrialiserade, och har nischat sig på vissa typer av byggnader och projekt. De har ett balanserat produkt- och projektfokus – och vet vad kunderna vill ha. Och de har en annan affärsmodell än traditionella företag, där de investerar en del av sitt kapital i till exempel produktutveckling och produktionsmetoder.

Kan vi få en Amazon i Byggbranschen?

– Jag ser det absolut som möjligt att vi framöver får ett digitalt baserat utländskt företag som vill bygga hus i Sverige. Men att de skulle bli dominerande motsvarande Amazon, det hoppas och tror jag inte på. Jag tror snarare att digitaliseringen kommer att skapa många nya företag med många olika specialiseringar som spänner upp stor valfrihet. Att ha ett enda företag som bygger allt vore katastrof.

Finns det några exempel på byggföretag som redan jobbar i denna riktning?

– Katerra, ett företag i Kalifornien, är nystartat och satsar stort på att skapa ett industriellt och digitalt byggande. Företagets grundare har tidigare byggt elektroniska produkter men vill nu utmana byggindustrin. De har stor kunskap om att bygga effektiva produktionssystem med logistik och tillverkning och har mycket kapital, och de bygger redan hus i USA och Saudiarabien. Om ett sådant företag lyckas bygga radikalt snab-bare och bättre, då blir de ett reellt hot. Sedan kan de kanske inte förändra hela världen, men åtminstone utmana den.

Hur ska företagen möta denna utveckling?

– De måste anpassa sig och ta upp kampen genom att förändra och utveckla sin verksamhet i den nya tidsandan. Frågor om digitalisering och industrialisering står därför också redan i dag väldigt högt på agendan hos många byggföretag.

 

5. Kompetensbrist

Om branschen inte lyckas attrahera tillräckligt många av  de skarpaste hjärnorna inom digitala kompetenser riskerar byggandet att bli dyrare. Alla företag i Sverige slåss nu om den digitala kompetensen. Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning på Sveriges Bygg-industrier:

Hur många digitaliseringskunniga kommer att behövas inom byggbranschen framöver?

– Vi har ingen exakt siffra från våra medlemsföretag men har som utgångspunkt en siffra om att det kommer att behöva anställas cirka 50 000 nya personer de närmaste fem åren, och det bara för att täcka kommande pensionsavgångar. Alla dessa personer kommer att behöva digital kompetens på olika nivåer. 

Vad behöver dessa personer kunna?

– En utmaning är att våra företag har olika digital mognad. Kompetensbehovet kommer därför att skilja sig mellan olika företag beroende på var i branschen man verkar och hur långt företaget kommit på sin digitaliseringsresa. Det kan handla om alltifrån BIM-samordning och VDC till att använda digitala verktyg. Varje företag måste analysera sina behov.

Hur ska vi få fram den personal som behövs?

– Det är viktigt att utbildningssystemet går i bräschen och utvecklar sitt innehåll så att studerande på alla nivåer får de kompetenser som kommer att efterfrågas i framtiden. Men vi måste också jobba aktivt med digitalisering inom företagen. För om vi vill locka de skarpaste personerna inom digitalisering måste vi kunna erbjuda dem spännande uppdrag.

Vad händer om branschens företag inte hittar rätt kompetens?

– Det riskerar att fördyra byggandet, eftersom det blir kamp om kompetensen mellan företagen, vilket kostar pengar. Det kommer också att påverka konkurrenssituationen och sannolikt göra att särskilt de små företagen får svårare att konkurrera. Men byggbranschen är traditionellt en bransch som tar stort ansvar för kompetensfrågan, till exempel genom att ta in lärlingar, så man är proaktiv. Vi kommer att jobba tillsammans för att få in digitalisering i gymnasieskola och yrkeshögskola.

 

6. Klimatutsläpp

IT och digitalisering beskrivs ofta som klimatsmart, men digitaliseringen skapar också nya koldioxidutsläpp.  Josefin Hedberg, affärsutvecklingskonsult inom digitalisering och energiintensiva industrier på Licab. 

Hur stort är det här problemet?

– Att dataanvändning kan ge stora koldioxidutsläpp om data driftas i datacenter med fossil el är en av vår världs största risker när det gäller klimatfrågor, som vi måste adressera likt köttätande och transporter. Men det finns sätt att dämpa effekten av den data-användning som vi behöver och vill ha i våra nya digitaliserade samhällen, och det är att säkerställa att vi hanterar våra data i effektiva datacenter som driftas med förnyelsebar el, då blir koldioxidpåverkan minimal. I dagsläget kan det skilja så mycket som 10 000 gånger att drifta sina data i norra Sverige i jämförelse med att drifta dem exempelvis i Tyskland.

Klimatpåverkan från IT ökar, hur mycket?

– Senaste siffrorna, som är från 2013, visade redan då att data och internet stod för 2 procent av världens totala koldioxidutsläpp. Vid samma tidpunkt stod datacenter för cirka 7 procent av världens energikonsumtion. 2030 förutspås den siffran vara 21 procent.

Hotar detta företagens klimatmål? 

– Jag är helt säker på att många företag glömmer att inkludera denna aspekt i sina klimatmål, av ovana eller okunskap. Jag har läst många företags hållbarhetsrapporter, -stora som små, och det är ytterst ovanligt att data-aspekten är inkluderad.

Hur kan företag hantera problemet? 

– Som dataägare kan man påverka situationen genom att kravställa sina leverantörer av IT-tjänster när det gäller grön IT, oavsett om man för dialogen med en systemintegratör, IT-partner eller med datacentret direkt. De är ännu inte alltid vana vid att få dessa frågor, men i takt med att detta uppmärksammas mer och mer så kommer de att behöva adressera med vilken typ av energi de datacenter man använder driftas.

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Mikael Anjou kräver förbättring

Före detta Einar Mattsson-chefen vill förändra byggbranschen i grunden.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/mikael-anjou-kraver-forbattring-28820

Så blev Berlinmuren till grus

Murens väktare berättar om konstruktionen och rivningen.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/sa-blev-berlinmuren-till-grus-28845

”Jag gör exakt det man säger åt mig att göra”

HR-roboten HRobin är en av de första av sitt slag i Sverige.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/jag-gor-exakt-det-man-sager-mig-att-gora-28706

Vi listar folkhemmets byggherrar

Möt sju gubbar som lade grunden för det moderna bostadsbyggandet.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/vi-listar-folkhemmets-byggherrar-28694

Klistermärket som räddar bygget

Lövtunna sensorer kan upptäcka fukt innan byggnaden tagit skada.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/klistermarket-som-raddar-bygget-28691

”Byggbranschen har inte gått i bräschen”

BIM Alliances vd Olle Samuelson kom in på det digitala spåret redan på tidigt 1990-tal.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/byggbranschen-har-inte-gatt-i-braschen-28702

Stressad inför Black Friday?

Annons.
Du är inte ensam.
http://byggindustrin.com/sponsrat/db-schenker/stressad-infor-black-friday-28830

Cykeldrömmen som slutade i fiasko

Hornsbergsvelodromen i Stockholm blev ett av 20-talets stora misslyckanden.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/cykeldrommen-som-slutade-i-fiasko-28692

Hon leder Sveriges Byggindustrier in i framtiden

Carin Stoeckmann rattar familjeföretaget samtidigt som hon styr Sveriges Byggindustrier.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/hon-leder-sveriges-byggindustrier-i-framtiden-28685

Snabbguide till byggbranschens digitalisering

Blir du stressad när kollegerna slänger sig med akronymer som BIM, AR och IoT?
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/snabbguide-till-byggbranschens-digitalisering-28690

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.