Meny

Så blev Berlinmuren till grus

Så blev Berlinmuren till grus

För 30 år sedan, den 9 november 1989, öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin. För första gången på 28 år kunde människor på östsidan lämna sin stängda stad utan att riskera livet. Här berättar vi om murens konstruktion och om hur det gick till när den revs.

Rivningen av Berlinmuren markerar ett historiskt ögonblick som innebar slutet på en epok och början på en ny. Den började byggas utan förvarning på östtysk mark natten mellan den 12 och 13 augusti 1961. Gränsövergångarna stängdes och alla fönster i byggnaderna vid gränsen murades igen. Med tiden revs byggnaderna intill gränsen på den östtyska sidan så att man lättare kunde bevaka zonen intill muren. Den gamla gränsen runt Västberlin var totalt cirka 156 kilometer lång och löpte genom sjöar, åar, jordbruksland, parker, industri- och bostadsområden. Själva muren var cirka 43 kilometer lång och löpte från norr till söder och delade staden Berlin i två halvor.

Resterande sektioner av muren upptäcks fortfarande i Berlin. För några år sedan upptäcktes en del av den inre muren på en övervuxen bakgård. Standardmodellen var två parallella gränsbarriärer, det vill säga två murar på var sin sida om ett ingenmansland. Avståndet mellan den inre och yttre muren i befästningssystemet varierade från 30 till 500 meter som bevakades från vakttorn.

Många var de som i november 1989 frenetiskt gick loss på den mur som sedan 1961 delat Berlin.
Foto: Lars Pehrson/TT

Långt i efterhand har fyra olika generationer av muren identifierats. De existerade bitvis intill varandra och blev till ett lapptäcke av gammalt och nytt. Den första varianten fanns i några år och var en låg mur på 1–2 meter av olika byggmaterial, bland annat ihålig mursten, med taggtråd ovanpå. De följande generationerna av muren bestod av betongblock i olika format. Den fjärde och sista generationen av murkonstruktionen byggdes mellan 1975 och 1980 och var formad som ett L som ställdes på marken. Blocken var 3,6 meter höga och 1,20 meter breda. Någon särskild grundläggning krävdes inte utan prefabelementen ställdes upp och förankrades i varandra. Endast den sista generationen av muren innehöll armering.

Utmed nationsgränsen mellan Öst- och Västtyskland, som var cirka 120 mil lång, fanns murar lik den i Berlin som delade byar och samhällen. På ett antal platser finns delar av dessa murar bevarade i mycket längre sektioner än de som finns kvar i Berlin i dag. Trädgårdar till privata bostäder, Natos högkvarter och FN-byggnaden är några av de hundratals platser i världen där rester av muren finns uppställda och bevarade i dag. 

Berlinmursexperten Günter Schlusche vet det mesta som är värt att veta om Berlinmuren.

– Sedan 14 år tillbaka är jag ansvarig för underhåll och bevarande av muren på Stiftung Berliner Mauer. Jag har skrivit böcker och forskningsartiklar om muren, men i botten är jag utbildad ingenjör. 

Vilket är det vanligaste missförståndet om muren?

– Att det bara skulle ha funnits en mur. Det handlade i stället om en befästningsanläggning som innehöll en yttre gränsmur och en inre mur och emellan dem andra typer av hinder som taggtråd och ingenmansland, vakttorn och patrullvägar. Hur det var byggt berodde på omgivning och terräng.

Muren stod i 28 år. Hur utvecklades den under tiden?

– Det började väldigt provisoriskt med taggtråd de första veckorna i augusti 1961 och därefter bygget av en lägre mur. Även befintliga byggnader och murar i staden användes och knöts ihop till en försvarslinje. Det pågick ett ständigt förbättringsarbete. Alla flyktförsök ledde till nya åtgärder för att göra gränsen säkrare.

Vilka byggde muren?

– Till att börja med var det murare som kallades in för att mura sten för sten. Men ganska snart tog militären över byggnationen, och de hade en särskild brigad bara för detta. Omkring 50 000 människor, det vill säga cirka en tredjedel av Östtysklands försvar arbetade med att bygga, underhålla och bevaka gränsen. Men då räknar jag inte bara in gränsen i Berlin, utan också hela landgränsen mellan Öst- och Västtyskland.

Vilket byggmaterial användes?

– Muren följde den snabba industrialiseringen som skedde över lag inom byggbranschen de här åren. Från att bygga sten för sten gick man snabbt över till större och större betongelement, som ofta tillverkades i samma fabriker som gjorde prefab-element till bostadsbyggandet. Men resurserna var knappa och det rådde stor brist på byggmaterial i DDR. Berlinmuren hade dock högsta prioritet, och periodvis ledde detta till att produktionen av bostäder fick stå tillbaka.

Hur tjock var muren?

– Den var inte så tjock. Den yttre gränsmuren som byggdes mot slutet var bara 16 centimeter tjock. 

Blev muren färdigbyggd till slut?

– Ja. Sedan 1980 byggdes inget mer. Men vi har i efterhand fått reda på att det fanns planer på att bygga ytterligare en generation av muren. Den skulle ha haft större fokus på elektroniskt skydd och larm av olika slag.

Hur gick rivningen till efter 1989?

– Det var bara korta bitar som revs av allmänheten. Resten revs, ironiskt nog, av samma östtyska militärmakt som en gång hade byggt den. Med vetskapen om att de båda länderna skulle bli ett enat Tyskland fattade den östtyska regeringen beslutet om rivningen. I juni 1990 påbörjades den första officiella rivningen vid den historiskt viktiga gränsövergången vid Bernauer Strasse.

Hur lång tid tog rivningen?

– Den tog över ett år och var inte klar förrän i slutet av 1991. Beslut hade då fattats om att några få sektioner av muren skulle bevaras. Dessvärre var inte kontrollen av bevarandet så effektiv de första åren, och delar som skulle vara kvar fortsatte att förstöras. Men i dag är den kulturminnesmärkt helt och fullt. 

Vad hände med resterna av muren?

– De krossades och användes till fyllnadsmassor i olika byggprojekt, bland annat till vägar.

Andra kända murar i världshistorien

1. Hadrianus mur var en romersk försvarsanläggning som byggdes på order av kejsar Hadrianus med start år 122 efter Kristus. Den 118 kilometer långa och 4,5 meter höga muren löpte ungefär där gränsen mellan England och Skottland går i dag. Forten vid murens användes fram till början av 400-talet då romarna lämnade Britannien. Stenen i muren har sedan använts till att bygga bland annat slott och kyrkor.

2. Kinesiska muren är en serie militära försvarsmurar i norra Kina. De byggdes i omgångar under flera olika dynastier från 300-talet före Kristus fram till första delen av 1600-talet. Kinesiska muren är jordens längsta byggnadsverk, världens största militära försvarsstruktur och en av världens mest besökta turistattraktioner.

3. Muren mellan Israel och Västbanken planeras bli 720 kilometer lång och började byggas av Israel år 2002. 72 kilometer av barriären består av en åtta meter hög betongmur, resterande delar utgörs av ett stängsel.  Internationella domstolen i Haag har fördömt muren i och med att den strider mot folkrätten.

4. Ungern började 2015 att resa ett 170 meter långt och 4 meter högt gränsstängsel för att stoppa flyktingar och migranter att ta sig in i landet från Serbien. Beslut om byggnationen har fattats av det styrande högerpartiet Fidesz men kritiserats av bland annat EU.

5. Ett av Donald Trumps löften inför valet 2020 är att bygga 800 kilometer mur mellan USA och Mexiko. Hittills har landets ingenjörstrupper byggt 100 kilometer på platser som redan tidigare hade ett stängsel eller annan form av hinder. 

Källa: Wikipedia, Washington Post

Mer om muren
I Byggindustrin nr 15 2019 kan du läsa mer om Berlinmuren:
  • Litteraturen runt muren
  • Musiken runt muren
  • Film och tv om muren
  • Så var gränsen bevakad

Du som är prenumerant hittar Byggindustrin nr 15 2019 här

Vill du bli prenumerant? Tecka en prenumeration här.

 

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Mikael Anjou kräver förbättring

Före detta Einar Mattsson-chefen vill förändra byggbranschen i grunden.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/mikael-anjou-kraver-forbattring-28820

”Jag gör exakt det man säger åt mig att göra”

HR-roboten HRobin är en av de första av sitt slag i Sverige.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/jag-gor-exakt-det-man-sager-mig-att-gora-28706

Vi listar folkhemmets byggherrar

Möt sju gubbar som lade grunden för det moderna bostadsbyggandet.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/vi-listar-folkhemmets-byggherrar-28694

Klistermärket som räddar bygget

Lövtunna sensorer kan upptäcka fukt innan byggnaden tagit skada.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/klistermarket-som-raddar-bygget-28691

”Byggbranschen har inte gått i bräschen”

BIM Alliances vd Olle Samuelson kom in på det digitala spåret redan på tidigt 1990-tal.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/byggbranschen-har-inte-gatt-i-braschen-28702

Cykeldrömmen som slutade i fiasko

Hornsbergsvelodromen i Stockholm blev ett av 20-talets stora misslyckanden.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/cykeldrommen-som-slutade-i-fiasko-28692

Stressad inför Black Friday?

Annons.
Du är inte ensam.
http://byggindustrin.com/sponsrat/db-schenker/stressad-infor-black-friday-28830

Hon leder Sveriges Byggindustrier in i framtiden

Carin Stoeckmann rattar familjeföretaget samtidigt som hon styr Sveriges Byggindustrier.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/hon-leder-sveriges-byggindustrier-i-framtiden-28685

Snabbguide till byggbranschens digitalisering

Blir du stressad när kollegerna slänger sig med akronymer som BIM, AR och IoT?
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/snabbguide-till-byggbranschens-digitalisering-28690

Byggarkivet: Ingen dagispanik hos byggarna

1975 var behovet av nya förskolor stort - men byggarnas intresse ljummet.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/byggarkivet-ingen-dagispanik-hos-byggarna-28681

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.