Meny

Stöd till innovation i branschen har tredubblats

Stöd till innovation i branschen har tredubblats

Stödet till innovation, forskning och utveckling inom den svenska samhällsbyggnadssektorn har vuxit stadigt under en följd av år. Under år 2020 lär det sammantaget uppgå till nästan 2 miljarder kronor. Trenden visar att stöden i allt högre grad riktar sig till hållbarhet och digitalisering.

År 2012 var det totala innovations- och forsknings- och utvecklingsstödet (FoU) till samhällsbyggnad cirka 600 miljoner kronor. Och 2020 beräknas det alltså växa till närmare 2 miljarder kronor, varav 1 miljard kronor är statligt stöd och resten samfinansiering från sektorn. Det betyder att stödet har vuxit med drygt 333 procent – alltså mer än tredubblats – på åtta år.

En del av stöden innefattar medel från EU, men vissa EU-stöd kan även sökas direkt.

Regeringens kommande proposition gällande forskning och innovation pekar på ytterligare ökat stöd till samhällsbyggnad. En samlad bild från branschaktörer pekar mot att stödet från staten, EU och sektorn sammantaget kan öka med flera hundra miljoner kronor under ett antal år framöver.

Några av de största finansiärerna är Vinnova, Energimyndigheten och Formas som bland annat står bakom det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment, med samfinansiering från branschen. Stöden kan utformas på olika sätt – i form av reda pengar eller att man får ta del av olika resurser.

Läs mer: Missa inte att söka pengar till innovation.

– Samhällsbyggnadssektorn är viktig för Sverige, dels för att sektorn är en central motor i den svenska ekonomin, dels för att det finns stora klimat- och miljöförbättringar att göra. Regeringen har därför gjort flera olika satsningar på området. Sektorn har också under många år haft en aktiv dialog med regeringen och garanterat samfinansiering av forskning och innovation, vilket kanske har underlättat de politiska prioriteringarna. Olika branschaktörer, till exempel IQ Samhällsbyggnad, har varit duktiga på att fånga in och formulera branschens behov, och det har gett stor effekt och tydliggjort behovet gentemot politiken, säger Emma Gretzer, chef för avdelningen för samhällsbyggande på Formas, och fortsätter:

– Redan 2016 gav regeringen Formas ansvaret för en långsiktig kunskapsuppbyggnad genom ett tioårigt nationellt program för samhällsbyggande, vilket omfattar drygt 100 miljoner kronor om året. Formas tycker att detta nationella program har varit en lyckad satsning och föreslår i sitt inspel till regeringens nästa forskningsproposition att programmet ska utökas med ytterligare 50 miljoner kronor per år. Ett utökat program skulle bland annat möjliggöra ny kunskap om klimatanpassning, en fråga som blivit allt mer akut och aktuell för samhällsbyggnadssektorn och där Formas ser ett stort behov av ny kunskap och nya innovativa lösningar.

En tydlig trend är att en allt större del av alla de olika stöden går till projekt för just klimatanpassning och hållbarhet samt till ökad digitalisering och nya startup-företag.

Mindre företag får generellt sett mindre del i stöden, vilket bland annat kan bero på resurs- och tidsbrist för att formulera projekt och göra ansökningar. Men vissa stödprogram vänder sig främst mot mindre aktörer, som exempelvis tidigare Bygginnovationen som gav bidrag fram till december 2018. 

Läs mer: Byggarnas önskelista till regeringen.

IQ Samhällsbyggnad, som arbetar för branschens samlade utveckling och innovation, menar att de ökande stöden till branschen lett till stora och viktiga utvecklingssteg. Något man framhåller i sitt nyligen inlämnade inspel till höstens FoU-proposition. Propositionen beräknas lämnas hösten 2020 och lär bli vägledande för forskningspolitik och stöd de följande fyra åren.

Även Formas lyfter vikten av flera utökade olika satsningar på forskning och innovation i sitt inspel till FoU-propositionen.

– Inom samhällsbyggnadssektorn finns flera långsiktiga strategiska innovationsprogram, bland annat Smart Built Environment, Infrasweden och Viable cities. Dessa program är tydligt inriktade mot att öka Sveriges konkurrensförmåga och säkra, hållbara lösningar för framtiden. De är alla öppna för företag, kommuner och regioner och samfinansieras mellan aktörerna och staten. Formas har tillsammans med Energimyndigheten och Vinnova föreslagit till regeringen att dessa program ska fortsätta att prioriteras, säger Emma Gretzer.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Fyra framgångsrika mottagare av stöd

Som företag eller organisation inom samhällsbyggnad kan det vara väl värt att lägga ett par eller några veckor på att göra en ansökan om stöd till innovation och utveckling. Här berättar fyra aktörer om hur de har gått till väga för att få stöd.

1. Buildsafe

Buildsafe är ett innovationsdrivet företag som haft stor nytta av sitt stöd från Bygginnovationen:

– Vi har fått 500 000 kronor i två olika omgångar år 2015–16. I båda fallen har vi använt stödet till produktutveckling, säger vd Viktor Broberg.

Han berättar att det första bidraget var kritiskt för att kunna utveckla deras produkts funktionalitet ut-ifrån en studie som KTH Teknik och hälsa gjort. 

– Resultatet blev den produkt för digitaliserat arbetsmiljöarbete som vi kommersialiserade i början av 2016.

Det andra bidraget användes sedan för att ta fram interaktiva och datadrivna arbetsmiljöplaner.

För att få ett stöd av detta slag beviljat tror Viktor Broberg att det krävs en genomarbetad ansökan med tilltänkta projektmedlemmar – i förlängningen kunder. 

– Det är svårt att garantera deltagande innan ansökan är beviljad, men få gärna relevanta personer att uppge intresse av att delta och uttrycka att projektet är viktigt och har potential. Om ni själva inte har erfarenhet av att driva liknande studier, så få med externa projektledare i ansökan. 

2. Knivsta kommun

Ett nytt projekt som nu i höst fått medel från Smart Built Environment är ”Mosaik – Metod för offentlig sektors arbete med innovationskultur”.

Här är det Knivsta kommun som är huvudman bakom den beviljade ansökan.

– Knivsta kommun har ett stort tryck på sig att vara innovativ. Det är Sveriges yngsta kommun både sett till bildande och medelålder. Här ska byggas 15 000 nya bostäder fram till år 2050, berättar projektledare -Vilho Jonsson på Curlabs, som också medverkar i projektet.

Syftet är att utveckla en ny innovationskultur i kommunen som leder till att hitta nya metoder och väger för att klara den utmaning man står inför.

– För att hitta stöd till innovations- och utvecklingsprojekt tror jag det är viktigt att ha en god omvärldsbevakning och ta reda på utlysningar som matchar ens behov och idé. I vårt fall tror jag också det är positivt att ha med en mix av offentliga och privata aktörer i ansökan. Vi har dessutom med Tammerfors universitet som akademisk partner för att få en bra dokumentation och analys med i arbetet, säger Vilho Jonsson.

3. Uppkopplad arbetsplats

Stödprogrammet Smart Built Environment kräver minst två projektparters, men större projekt kan kräva ett konsortium med olika kompletterande aktörer.

Ett exempel är projektet ”Uppkopplad byggplats” som har en budget på 43 miljoner kronor under tre år inom ramen för Smart Built Environment (20,5 miljoner kronor från Vinnova och resten från medverkande aktörer). Ett trettiotal organisationer från bygg- och IT-sektorn deltar i projektet. Från akademien medverkar Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet (LTU).

– Stödet har inneburit att vi har en större frihet jämfört med ett mer traditionellt internt utvecklingsprojekt. Det har varit mer inspirerat av forskning men ändå väldigt tillämpat, säger Kajsa Simu, manager operations and project support på NCC och forskare på LTU.

Projektet fokuserar på att mäta och följa upp effekterna av ett nytt digitalt arbetssätt och visa på direkt nytta för dem som är ute på arbetsplatserna. Till dem som har breda projektidéer och vill söka stöd ger hon följande råd:

– Utgå från behovet hos den som ska nyttja det som utvecklas. Hitta aktörer som kan bidra med kunskap, kompetens och erfarenheter och som du kan samarbeta med. Ensam är inte stark när det kommer till utveckling.

4. Edvirt

Ett annat mindre utvecklingsföretag som fick viktig draghjälp av Bygginnovationen är Edvirt.

– Vi fick stödet för ungefär ett år sedan och det var avgörande i arbetet med att utveckla vårt digitala verktyg för säkerhetsutbildning av dem som arbetar i tunnlar eller under jord, berättar företagets vd Tomislav Rogan.

Just nu gör företaget tester med aktörer i branschen och står inför att snart prova en fullskalig modell.

Tomislav Rogan tror att två punkter är särskilt viktiga när man ansöker om innovationsstöd:

– Beskriv noga varför stödet behövs och beskriv mycket konkret och detaljerat vad utvecklingsprojektet kan bidra till. Och ta gärna råd av någon som fått ansökningar beviljade tidigare. 

Bröderna som blev byggjättar

John Mattson och Einar Mattsson symboliserar den lyckade klassresan.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/broderna-som-blev-byggjattar-29409

Riksarkitekten: ”Jag söker inte makt”

Helena Bjarnegård har nu varit riksarkitekt i ett år.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/riksarkitekten-jag-soker-inte-makt-29398

”Min favoritluft finns i Rocky Mountains”

Julia Luongo leder arbetet med nya tjänsten Ramboll Shair.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/min-favoritluft-finns-i-rocky-mountains-29279

Dårhuset som blev borätter

Historien om hur långbad och lobotomeringar ersattes av attraktiva bostadsrätter.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/darhuset-som-blev-boratter-29284

Jan Henriksson: "Jag ger inte upp"

Nystart efter konkursen av Q-gruppens byggbolag.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/jan-henriksson-jag-ger-inte-upp-29271

Pressen på svartbyggarna ska öka

Regeringen lovar regeländringar som ska göra det lättare att jaga skurkföretag.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/pressen-pa-svartbyggarna-ska-oka-29269

Markus Näslund fortsätter fokusera på målet

Ishockeyspelaren har hittat en ny passion i fastighetsutveckling.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/markus-naslund-fortsatter-fokusera-pa-malet-29149

Experternas tips i coronatider: Tappa inte tempot i din rekryteringsprocess

Annons.
Nio experter ger sina bästa tips.
http://byggindustrin.com/sponsrat/fastighetsnytt/experternas-tips-i-coronatider-tappa-inte-tempot-i-din-rekryteringsprocess

Byggaren som blev stenrik amerikan

Fattig smålänning blev en av de mest framgångsrika byggföretagarna i USA.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/byggaren-som-blev-stenrik-amerikan-29176

Lokal byggare samlar udda uppdrag

Spa mitt på Älven och hotell i trädtopparna får Vittjärvshus att gå igång.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/lokal-byggare-samlar-udda-uppdrag-29173

Framåt för hissrevolutionärer i Arbrå

Otippad trio bakom idé att bygga nya hissar i gamla hus med enbart trappor.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/framat-hissrevolutionarer-i-arbra-29172

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.