Meny

Vem har ansvaret?

Vem har ansvaret?

Var går egentligen gränsen mellan individens och arbetsgivarens ansvar för säkerheten? Byggindustrin sökte svaret inom forskningen och filosofin.

Marianne Törner är ledare för forskargruppen Säkerhet, organisation och ledarskap på Göteborgs universitet. Hennes forskning rör säkerhet i organisationer ur ett psykologiskt perspektiv. Hon besvarar frågan om var gränsen mellan individ och ledning går för säkerhetsansvaret med att slå fast att det ligger på båda parter, även om det juridiskt är så att arbetsgivaren alltid har huvudansvaret.

– Arbetsmiljölagen gäller, men moraliskt har alla ansvar för att undvika olyckor både för sin egen och för andras del.

Hon konstaterar dock att gränsen för det informella ansvaret flyttas beroende på hur organisationen ser ut.

– Gränsen beror på vilket informellt psykologiskt kontrakt man upplever sig ha med sin arbetsgivare, säger hon.

Marianne Törner, forskare i säkerhet vid 
Göteborgs 
universitet.
Marianne Törner, forskare i säkerhet vid 
Göteborgs 
universitet.

Har man ett ”relationellt kontrakt” finns tysta ömsesidiga förväntningar om kvaliteten i det kontraktet. Men om man inte blir behandlad som man förväntar sig är risken att förhållandet till arbetsgivaren går över i ett rent ”transaktionellt kontrakt” där ansvaret flyttas från medarbetaren till arbetsgivaren. Om det sistnämnda sker uppstår stora förluster inom organisationen. Det krävs ett bra ledarskap för att lyckas upprätthålla ett relationsbaserat kontrakt. Det är inte tillräckligt att chefer fokuserar på medarbetares beteenden och attityder, eftersom beteenden och attityder många gånger är resultat av organisationsklimatet.

– Vi har en kultur i svenskt arbetsliv där medarbetarna ofta tillåts vara väldigt delaktiga, och det är värdefullt, säger hon.

Alla olyckor kan förebyggas, enligt Marianne Törner, men det krävs ett gediget arbete.

– Vi måste komma bort från idén om att det finns ett säkert tillstånd och når vi det så kan vi vara nöjda. I stället bör vi ha en ständig vaksamhet och en sund misstro samtidigt som vi skapar förutsättningar att utveckla tillit och öppenhet, säger hon.

 

Alla har moraliskt ansvar

Sven-Ove Hansson är professor i filosofi på KTH och har forskat om risker och säkerhet.

– Arbetsgivaren har ett samlat ansvar för att arbetsmiljön är säker och lagen utgår från att arbetstagaren är den svagare parten. Om det händer en olycka startar en juridisk utredning om huruvida arbetsgivaren har varit försumlig. Har arbetsgivaren inte det frias den, konstaterar han.

Men även han menar att det rent moraliskt ändå är så att både arbetsgivaren och arbetstagaren har ansvar.

– Det är viktigt att inte dela upp detta i att somliga har ansvar och andra inte, det är snarare viktigt att alla hjälps åt. Som enskild arbetstagare har man ansvar för att inte ställa till det för sina arbetskamrater och att vara ett gott föredöme som bidrar till att upprätthålla säkerhetskulturen.

Arbetsgivaren förväntas juridiskt att ansvara för allt. Finns det då en risk för att yrkesarbetarna hos en ansvarstagande arbetsgivare bäddas in i en falsk trygghet och börjar glömma det egna ansvaret?

– Det finns en intressant diskussion inom riskforskningen om det som kallats för ”risk homeostasis”. Det är en hypotes som går ut på att om man förbättrar den tekniska säkerheten så anpassar folk sitt beteende mot mer risktagande, så att risken blir ungefär lika stor ändå. Får du en säkrare bil skulle du enligt denna hypotes köra farligare så att risken förblir densamma, berättar Sven-Ove Hansson.

Sven-Ove Hansson,
 professor i filosofi på KTH.

 

Forskningen visar dock tydligt att den hypotesen är felaktig, men att den innehåller en kärna av sanning.

– Det finns en tendens till ökat risktagande när man uppfattar teknik och omständigheter som säkra, men den tendensen är så svag att den i regel bara äter upp en mindre del av den riskreduktion som den tekniska säkerheten ger upphov till.

Slutsatsen blir därför, enligt Sven-Ove Hansson, att det är viktigt att förbättra den tekniska säkerheten, men det måste samtidigt bedrivas ett aktivt arbete med säkra arbetsrutiner och allmän vaksamhet mot risker. Tekniken löser aldrig alla säkerhetsproblem en gång för alla.

Sven-Ove Hansson redogör för hur insikten om att alla kan göra misstag vuxit fram de senaste hundra åren. Och om alla kan råka göra misstag måste den som organiserar arbetet ta höjd för det, och det måste finnas spärrar som begränsar konsekvenserna av ett misstag. På 1940-, 50- och 60-talet lades mycket fokus på att identifiera vilka personer som löpte störst risk att både råka ut för och förorsaka olyckor.

– Man jobbade enligt olycksfågelsteorin, men nu har man övergett den – helt enkelt för att den inte fungerade. Insikten blev att det inte finns några felfria individer. En person kan ha jobbat hela livet på ett bygge utan skador men ändå råka ut för en olycka i slutet av sin karriär, säger Sven-Ove Hansson.


Flyttat fokus

Fokus har flyttats från att hitta fel hos individen.

– Beteendevetare har kommit fram till att olycksfågels- och syndabocksresonemanget inte är relevant. Dessutom visar det sig att individuella misstag ofta har organisatoriska skäl. I stället för att peka på enskildas fel har man kommit fram till att det är mycket effektivare att fokusera på säkerhetsklimat och att bygga en säkerhetskultur, säger han.

Apropå frågeställningen om det personliga ansvaret kontra arbetsgivarens nämner Sven-Ove Hansson en diskussion som förekommer i USA, både bland arbetsgivare och i akademiska texter.

Den går ut på att säkerheten på en arbetsplats hänger ihop med vilka risker en enskild anställd är beredd att ta och är kopplat till den lön som den personen kompenseras med.

– Detta fungerar naturligtvis inte i praktiken. Men diskussionen finns där och är inte helt betydelselös, bland annat hos företag som gärna vill hålla facket borta från arbetsplatserna. De vill luckra upp den lagstiftning som finns och hävdar alltså att allt i stället borde hänga på att individen vet vad den ger sig in på och vilken ersättning den är beredd att acceptera för att ta risker.

Giftfria installationer med Svensk uppfinning

Miljövänligt flamskyddsmedel på väg mot genombrott.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/giftfria-installationer-med-svensk-uppfinning-28602

Branschens doldis har största budgeten

Han har 256 miljarder i potten.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/branschens-doldis-har-storsta-budgeten-28600

”Mer snabbtåg åt folket”

Sweco Sveriges vd Ann-Louise Lökholm Klasson vill kavla upp ärmarna.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/mer-snabbtag-folket-28596

Ny stadsdel formas digitalt

Standardiserade handlingar hjälper Hangar 5 att växa fram.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/ny-stadsdel-formas-digitalt-28588

Den skrivande ingenjören

Nu kommer civilingenjören Magnus Montelius efterlängtade uppföljare Åtta månader.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/den-skrivande-ingenjoren-28511

Är norrmännens säkerhetstänk bättre?

Byggindustrin försöker ringa in lik­heter och skillnader i grannländernas säkerhetsarbete.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/ar-norrmannens-sakerhetstank-battre-28515

Bitarna som ska få anläggning att lyfta

Fyra konkreta åtgärder som kan bli viktiga hörnstenar när sektorn lägger framtidspusslet.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/bitarna-som-ska-fa-anlaggning-att-lyfta-28506

Nytt samarbete hjälper dig jämföra företagslån

Annons.
Nu finns det äntligen en smart tjänst som hjälper dig att jämföra företagslån - gratis.
http://byggindustrin.com/sponsrat/krea/nytt-samarbete-hjalper-dig-jamfora-foretagslan-28437

"Pappa såg arbetskamrater falla"

Britt-Marie Johansson Dufwas pappa är en av byggarbetarna på den legendariska bilden.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/pappa-sag-arbetskamrater-falla-28510

Nu finns bygghjälmen som tål sneda slag

Nawar Toma och hans femmannaföretag Guardio är först på bollen.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/nu-finns-bygghjalmen-som-tal-sneda-slag-28505

Norge planerar undervattenstunnlar och flytande broar

Största vägprojektet i Norges historia.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/norge-planerar-undervattenstunnlar-och-flytande-broar-28504