Meny

Vi listar Sveriges brutalaste byggnader

Vi listar Sveriges brutalaste byggnader

Raka linjer. Råa fasader. Och många hyllningar till mästaren Le Corbusier. Byggbranschen i Sverige tar under 1960- och 1970-talet funktionalismen till en helt ny nivå. Under den här tiden byggs Sveriges brutalaste byggnader.

Grindtorp, Täby: Hemma hos Reinfeldt

Foto: Tove Falk Olsson

De flesta förknippar nog brutala bostadshus i betong med miljonprogramsbebyggelse i socio-ekonomiskt utsatta förorter, men även det välbärgade Täby, norr om Stockholm, har fått sin beskärda del. Arkitekturhistorikern Martin Rörby berättar i boken Sverige brutal om att stadsplanerare under det tidiga 1960-talet såg storskalig bebyggelse som ett välgörande och välkommet inslag i landskapet. Sedda från de stora trafiklederna skulle husen rent av framstå som skulpturer.

Det elva våningar höga Grindtorp är ett ypperligt exempel på ett försök att förverkliga denna vision. De fyra halvcirkelformade huskropparna rymmer hela 1 548 lägenheter och är bland det mest monumentala som Sverige har att erbjuda. Kommer man lite närmare de stora huskropparna märker man att arkitekterna Curt Strehlenert och Olle Elgquist lyckats kombinera XXXL-storleken med en stor omsorg om detaljer, till exempel i form av balkonger med olika fronter och storlekar för att variera husens fasader. Faktiskt sägs det att Mister Täby himself, före detta statsministern Fredrik Reinfeldt, bodde här i Grindtorp i början av 1990-talet.

 

Västra Orminge, Stockholm: Miljonprogram i miniformat

Foto: Tove Falk Olsson

Små men råa. Bostadshus med brutalare fasad än trevåningshusen i Västra Orminge finns det nog inte så många av i Sverige. Byggmästaren som byggde dem, Allan Skarne, var landets främsta pionjär när det gäller bruket av prefabricerade betongelement. 

Efter de första projekten på 1950-talet fortsatte han under miljonprogrammets dagar att utveckla flera egna prefabsystem med väggar där ledningar för vatten och avlopp, elinstallationer samt ventilationskanaler var ingjutna redan på fabrik. I fallet Västra Orminge använde han ett system där bärningen invändigt klaras enbart med pelare i stället för med väggar, vilket ger lägenhetsinnehavaren möjlighet att ändra på lägenhetens planlösning genom att flytta på väggarna. En viktig detalj som i någon mån mjukar upp husens hårda fasader är att arkitekterna Jöran Curman och Ulf Gillberg gav husens tak en tilltalande, välvd form.

 

Hamilton House, Helsingborg: Betong för döde idolen

Foto: Tove Falk Olsson

Den som tittar på vad som byggdes i Sverige under 1960- och 1970-talet blir snart varse att den svenska arkitektkåren var oerhört påverkad av den franske arkitekten och stadsplaneraren Le Corbusier (1887–1965). Fransmannen var funktionalismens stora förgrundsgestalt, men var också kontroversiell på flera sätt. Hans synnerligen radikala visioner om stadsplanering, gällande Paris och andra europeiska städer, inbegrep massiv rivning av äldre bebyggelse till förmån för gigantiska höghus med plats för tusentals, eller hundratusentals, människor (planerna för Paris och andra europeiska städer genomfördes dock aldrig i sin helhet).

Dessutom var hans politiska ståndpunkt tvivelaktig. Under andra världskriget erbjöd han sina tjänster till den franska Vichy-rege­ringen, som samarbetade med nazisterna. Som tur var för Le Corbusier ratade Vichy-regeringen hans idéer. Efter kriget lyckades han få fart på sin karriär igen och myntade i början av 1950-talet begreppet béton brut. Begreppet syftar på arkitektur som använder betongens råhet i sitt uttryck.

En tydligt ”brutalistisk” byggnad i Le Corbusiers anda är sexvåningslängan Hamilton House i Helsingborg. Arkitekten Sten Samuelson har typiskt nog valt att lyfta fram de prefabricerade betongelementens kantlinjer i stället för att dölja dem. Huset byggdes 1967 för Hälsingborgshem och ligger i ett grönt område med utsikt mot sundet över till Danmark. Byggnaden har ytterväggar i träpanel och betong samt bröstningsband mot öster i prefabricerade betongelement. ­Fasaden mot väst består av balkonger, medan gavlarna mot norr och söder är slutna, förutom ett smalt, vertikalt fönsterband.

I mångt och mycket är Hamilton House ett nästan rörande exempel på viljan att hylla Le Corbusier, vars död tidsmässigt sammanföll med att Sten Samuelson fick uppdraget att rita byggnaden. Både de massiva, avfasade betongpelarna som huset vilar på och de rutmönstrade balkongräckena i betong ligger mycket nära mästarens förlagor.

 

Stadsbiblioteket i Norrköping: Kaxigare än de flesta

Foto: Tove Falk Olsson

På torgsidan är ordet ”Stadsbibliotek” hugget rätt in i betongväggen, som för att ytterligare understryka materialets dominans och kraft. Återigen är det arkitekt Sten Samuelson som varit framme. Hans bibliotek utgör en udda fågel i den svenska brutalbyggnadens fauna. Lika mycket skulptur som hus, med ett kantigt och kaxigt uttryck som få andra svenska byggnader kan matcha. Sina närmaste släktingar finner biblioteket sannolikt i samtida brittisk brutalarkitektur. Det brutala uttrycket har dock inte skrämt bort besökarna. Tvärtom ligger biblioteket ofta med i Sverigetoppen vad gäller antal besökare. 

 

Kaknästornet: Brutal utsikt i kvadrat

Foto: Tove Falk Olsson

Arkitekterna Bengt Lindroos och Hans Borgström lärde känna varandra som medarbetare på funkisnes­torn Sven Markelius arkitektkontor. 1954 slog de sina påsar ihop och startade gemensam firma. Kaknästornet, färdigt 1967, blev deras största och mest kända projekt. Bengt Lindroos var känd för att gärna arbeta med kvadratiska former, och Kaknästornet är inget undantag. Byggnadens plansnitt är en kvadrat som möter kvadratiska plattformar för antenner liksom restaurang- och utsiktsdel som är vridna i en 45 graders vinkel mot tornkroppen.

Göteborgsföretaget Yngve Kullenberg Byggnads, som byggde Kaknästornet, göt betongen med glidformteknik, där betongformen följer uppåt med tornets växande höjd. Gjuthastigheten var 4 meter per dygn, vilket möjliggjorde att hela tornet kunde resas på bara 35 dygn. Brutaliteten i det arkitektoniska uttrycket förstärks från nära håll då man bättre kan se de spetsiga, utskjutande kvadraterna. 155 meter höga Kaknästornet var Sveriges högsta byggnad ända till 2005, då 190 meter mäktiga Turning Torso i Malmö tog över titeln.

 

Bergshamra kyrka: Betongen som religion

Foto: Tove Falk Olsson

Ungraren Georg Varhelyi flyttade till Sverige 1939 och kom att tillhöra de mest inflytelserika arkitekterna under årtiondena efter andra världskriget. Hans mest kända verk är kanske det 16 våningar höga Le Corbusier-inspirerade höghuset i Björkhagen. Just Stockholms förorter kom att bli Varhelyis huvudsakliga arbetsområde. I Bergshamra fick han uppdraget att rita ett centrum med tillhörande kyrka. Föga överraskande valde han att låta kyrkobyggnaden utföras nästan helt i naturfärgad betong.

Resultatet blev ett märkligt möte mellan å ena sidan kristendomen och å andra sidan arkitektkårens nästan religiöst färgade tro på funktionalismen och betongen som framtidens uttryck och material. En lika brutal som konsekvent detalj är att det stora korset utanför kyrkan även det är gjutet i betong. Liksom många andra av de brutalistiska praktverken erbjuder kyrkan en stor rikedom av detaljer. Genom ett stavformat mönster i relief ger Varhelyi välbehövligt liv åt den annars mycket strikta fasaden.

 

Före detta Arkitekthögskolan, Stockholm: Stockholms fulaste?

Foto: Tove Falk Olsson

Visst är det en smula ironiskt att ett hus som 2008 blev utsett till Stockholms fulaste under många år fungerade som landets arkitekthögskola. Måhända blev byggnaden ännu mer brutal än vad arkitekterna Gunnar Henriksson och John Olsson från början avsett. Tanken var nämligen att gröna klätterväxter skulle slingra sig längs fasaden, men de trivdes aldrig på den råa betongen. Fasaden mot norr är öppen och utförd i koppar, glas och trä. Mot tre sidor omsluter de högre delarna av huset skolans ateljéer och ritsalar, som är inrymda i en lägre del som vetter mot Engelbrektskyrkan.

Huset har trots, eller kanske tack vare, sin uppenbara råhet flera detaljer som funkisfansen gärna gottar sig åt. Till exempel att arkitekterna varvat bärande betongskivor med tegelliknande betonghålsten och på så vis skapat ett varierat rutmönster på fasaden. 2011 härjades delar av byggnaden av en omfattande brand men används efter renovering återigen av arkitekthögskolan, vars huvudverksamhet dock flyttat till ett annat för ändamålet uppfört hus.

Sugen på mer?

Bilderna till artikeln är av fotograf Tove Falk Olsson och kommer från boken Sverige Brutal (Max Ström) av Tove Falk Olsson och arkitekturhistorikern Martin Rörby. I den kan du fördjupa dig i fler brutala byggen.

Nyab erövrar Norrland

Från litet stängselföretag till byggare med miljardomsättning.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/nyab-erovrar-norrland-28833

Skredet i Tuve: "Vi vadade i gyttja"

Helgläsning: Byggindustrin har träffat överlevare från jordskredet som tog nio liv i Tuve.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/skredet-i-tuve-vi-vadade-i-gyttja-28242

"Rektorn bad mig sänka ribban"

Pia Berg vill att yrkesprogrammen ska ta eleverna på allvar.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/rektorn-bad-mig-sanka-ribban-28902

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Mikael Anjou kräver förbättring

Före detta Einar Mattsson-chefen vill förändra byggbranschen i grunden.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/mikael-anjou-kraver-forbattring-28820

Så blev Berlinmuren till grus

Murens väktare berättar om konstruktionen och rivningen.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/sa-blev-berlinmuren-till-grus-28845

”Jag gör exakt det man säger åt mig att göra”

HR-roboten HRobin är en av de första av sitt slag i Sverige.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/jag-gor-exakt-det-man-sager-mig-att-gora-28706

Omställningen börjar med bränslet

Annons.
Så kan bygg- och anläggningssektorn minska utsläppen av fossila bränslen redan nu.
http://byggindustrin.com/sponsrat/neste/omstallningen-borjar-med-branslet-28933

Vi listar folkhemmets byggherrar

Möt sju gubbar som lade grunden för det moderna bostadsbyggandet.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/vi-listar-folkhemmets-byggherrar-28694

Klistermärket som räddar bygget

Lövtunna sensorer kan upptäcka fukt innan byggnaden tagit skada.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/klistermarket-som-raddar-bygget-28691

”Byggbranschen har inte gått i bräschen”

BIM Alliances vd Olle Samuelson kom in på det digitala spåret redan på tidigt 1990-tal.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/byggbranschen-har-inte-gatt-i-braschen-28702

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.