Meny
  • Fastighetsprofessor Hans Lind undrar varför kommittén inte löper linan ut i sina förslag.
    Foto: Cornelia Nordström

ANALYS: “Kommittén borde ha gått längre”

ANALYS: “Kommittén borde ha gått längre”

Ett imponerande arbete har utförts av Kommittén för modernare byggregler. Men har de gått tillräckligt långt i sina förslag? Det undrar fastighetsprofessorn Hans Lind i en analys efter att ha läst slutbetänkandet.

Kommittén för modernare byggregler lade fram sitt slutbetänkade "Modernare byggregler – förutsägbart, flexibelt och förenklat" i slutet av förra året. De har arbetat på ett mycket imponerande sätt med rader av möten och hearings runt om landet för att få en helhetsbild av hur dagens system fungerar. Underrubriken säger lite om vad som ses som problemen idag, till exempel att reglerna tolkas på olika sätt i olika kommuner, att reglerna kan hindra innovationer genom att inte vara tillräckligt flexibla och att regelverket är omfattande och svåröverblickbart.


Preciserar begrepp

Några viktiga förslag som utredningen lägger fram handlar om att begrepp måste preciseras, att rekommendationer som kan tolkas som regler ska tas bort och att det ska inrättas en statlig "Byggkravsnämnd", vars uppgift ska vara att bedöma om en viss teknisk lösning uppfyller de uppställda funktionskraven. Nämndens beslut ska sedan vara bindande för kommunerna. Detta ska underlätta både innovationer och standardisering vilket i sin tur ska leda till högre effektivitet. Jag ska dock fokusera på det som utredningen kallar föreskrifter för bostäders lämplighet, till exempel om vilka utrymmen som ska vara avskiljbara, minimiytor för vissa utrymmen och krav på fönster i vissa utrymmen. Även om utredarna vill rensa upp bland sådana regler föreslås ändå att ett antal ska vara kvar. 


Utredningens svaghet

En svaghet i utredningen är att det inte finns någon principiell diskussion om varför vi har regler för byggande. Ett första sådant skäl är att den slutlige konsumenten har svårt att bedöma vissa saker, till exempel hållfasthet och elsäkerhet. Ett annat motiv för regler är att det finns allmänna intressen och att vi därför vill att byggnaderna ska utformas med hänsyn till dessa. Två exempel är att klimateffekter begränsas och att bostäderna ska vara tillgängliga för alla. Föreskrifter som de ovan nämnda om bostäders lämplighet kan dock inte motiveras på någon av dessa sätt. Utredningen noterar (s 20) att dessa minimikrav ska ses som ett politiskt ställningstagande. 


Motsägelsefulla rader

I utredningen finns några delvis motsägelsefulla rader om varför vissa sådana regler ska finnas. Det sägs "Bestämmelserna syftar främst till att skydda svaga konsumenter, som inte kan tillgodose sina anspråk på en marknad baserad på tillgång och efterfrågan" (s 248)  och "för att skydda boende i en marknad med bostadsbrist behöver staten ange vissa krav för vad som är en lämplig bostad" (s 293). 

Inget av dessa påståenden motiveras närmare och medan det första citatet säger att marknader generellt leder till att svagare konsumenter inte kan tillgodose sina anspråk, så säger det andra att detta bara gäller marknader med bostadsbrist. Med tanke på att vi på många områden har företag som vänder sig till grupper med lägre inkomster är det första argumentet inte övertygande. Och om det främst är på marknader med bostadsbrist som det blir problem så finns det ju ingen anledning att ha permanenta regler för alla marknader. 

Dessutom tenderar väl riktigt svaga grupper att hamna i bostäder som är nedslitna och som har misskötts och då spelar regler för dagens nyproduktion ingen egentlig roll.


Borde ha gått längre

Utredningen säger att ett mål är att skapa ett bredare och mer diversifierat utbud. Därför borde de gått längre i att ta bort regler om bostadsutformning. Låt oss testa ett regelverk där det enbart finns regler om tekniska förhållanden och allmänintressen - och lämna resten av utformningen till en marknad där staten enbart ställer höga krav på konsumentinformationen.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.