Meny

Lågkonjunktur ger nytt liv åt Kombohus

Lågkonjunktur ger nytt liv åt Kombohus

Den enes död är den andres bröd. Så resonerar Sveriges Allmännytta. Nu när byggkonjunkturen mattas av satsar de på en ny ramavtalsupphandling för bostäder. “Marknaden rör sig åt ett håll som är gynnsam för ramavtal”, säger Jonas Högset, chef för Sveriges Allmännyttas avdelning fastighet och boende.

Sveriges Allmännytta, tidigare Sabo, är bransch- och intresseorganisation för över 300 allmännyttiga kommunala och privata bostadsföretag över hela Sverige. För snart tio år sedan inledde de satsningen Kombohus – nyckelfärdiga hus som Sveriges Allmännyttas medlemsföretag kan köpa till ett fast pris med hjälp av ramavtal. 

Det första Kombohusavtalet fanns på plats 2012 och sedan dess har Sveriges Allmännytta tecknat flera ramavtal för olika hustyper. Kombohusen finns nu i 110 kommuner. Totalt rör det sig om cirka 9 500 bostäder.

De flesta ramavtalen har några år på nacken och har slutat gälla, men nu satsar Sveriges Allmännytta på ytterligare en Kombohusupphandling. 

– I våras kunde vi konstatera att marknaden rör sig åt ett håll som är gynnsam för ramavtal. Ramavtal fungerar bäst i en lite lugnare konjunktur, då är byggentreprenörerna mer intresserade, säger Jonas Högset, chef för Sveriges Allmännyttas avdelning Fastighet och boende.

Jonas Högset är chef för Sveriges Allmännyttas avdelning Fastighet och boende.

I juni öppnade upphandlingen av ramavtalen för den nya generationen Kombohus. Sveriges Allmännytta var väl förberedda och när den första antydan till avmattning märktes i konjunkturen behövde de bara trycka på startknappen. Nu pågår en konkurrenspräglad dialog med ett antal utvalda aktörer, och till våren eller sommaren 2020 tror Jonas Högset att det blir klart vilka byggentreprenörer som ska få bygga den nya generationens Kombohus. Han ser stor potential för de nya avtalen. Han berättar att en enkätstudie bland medlemsföretagen visar att de är beredda att bygga uppemot 10 000 lägenheter i Kombohus de närmaste åren.

De nya Kombohusen kommer att finnas i två varianter, dels ett punkthus på 2–8 våningar och dels ett lamellhus i 2–6 våningar. Båda typerna ska enligt Sveriges Allmännytta ha bra energiprestanda och låg miljöpåverkan.

Med hjälp av ramavtalen kan bostadsbolagen slippa kostsamma och tidskrävande upphandlingar. I stället kan de vända sig direkt till den byggare som tilldelats ramavtalet och beställa ett eller flera hus. 

När den första Kombohusupphandlingen genomfördes fanns också ett uttalat mål att kvadratmeterpriset skulle ligga avsevärt lägre än de genomsnittliga priset för nybyggnation. När studenterna Simone Heller och Bonnie Winnberg, från Kungliga Tekniska Högskolan, analyserade det första Kombohusavtalet kunde de konstatera att målsättningen lyckats. Kostnaden för Kombohusen låg cirka 25 procent under marknadsgenomsnittet för hyresrätter. Studien visade också att Kombohusen ökat utbudet av hyresrätter på den svenska bostadsmarknaden, tack vare lägre priser och kortare byggtid.

Kombohus Plus är punkthus som kan byggas upp till åtta våningar. Det här huset i Lycksele är byggt av NCC.

Enligt Jonas Högset är slutsatserna giltiga även för de senare Kombohusavtalen. Det finns inga färskare studier av Kombohusavtalens effekt på bostadsmarknaden. Däremot finns en rapport som Tyréns tog fram på uppdrag av Sveriges Allmännytta våren 2019. Den visar på skenande byggpriser överlag. Mellan 2015 och 2018 ökade priset per lägenhet i de vinnande anbuden till allmännyttan med 48 procent.

– Vi gör de här upphandlingarna för att vi vet att de gör det lättare för våra medlemmar att bygga fler bostäder. För att det går snabbare och blir billigare. De är ett mycket bra redskap, det ser vi på efterfrågan från våra medlemsföretag, säger Jonas Högset.

Tack vare Kombohusen har samma hustyper byggts i tusentals exemplar runt om i Sverige de senaste åren. Massproduktionen har möjliggjort och drivit på industriellt byggande.

– Vi har skapat en marknad för industriellt byggande med hjälp av Kombohusen, för tio år sedan fanns den inte, säger Jonas Högset.

Han tror att den nya generationens Kombohus kommer att bli lika efterfrågade, och få lika stor inverkan på byggmarknaden, som den första generationen.

– Entreprenörerna vet att de har chans att bygga många hus genom våra ramavtal. Därför sträcker de sig längre och anstränger sig lite extra för att vinna de här upphandlingarna. Det driver innovationen, säger Jonas Högset.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.