Meny

Ostlänkens resa genom utredningarna

Ostlänkens resa genom utredningarna

Den nya stambanan mellan Järna och Linköping blir av. Men den blir dyrare än planerat, visar en kostadsutredning som Trafikverket nyligen presenterade. Vi går igenom sträckningens (hittills) 30-åriga historia.

1991 - Sträckan nämns för första gången

Under slutet av 80-talet och början av 90-talet väcks frågan att bygga ut järnvägen. SJ listade en rad satsningar som skulle kunna förbättra järnvägen i Sverige i rapporten ”Utredningen om nya och bättre spår in i 2000-talet” som kom 1989.

Det första omnämnandet av en ny höghastighetssträcka mellan Järna och Nyköping sker  dock 1991 i ”Ett marknadsanpassat framtida järnvägssystem”.


2005 - Regeringen vill snabba på byggandet

Regeringen Persson tillsätter Bo Holmberg, tidigare landshövding i Södermanland, som förhandlingsledare för att undersöka förutsättningen för att påbörja Ostlänken tidigare än vad som är planerat i Framtidsplanen som lades fram 2003. Holmbergs slutrapport kommer 2006 och pekar på att byggstart skulle kunna ske 2010, fyra år tidigare än planerat, om det startades parallella planeringsprocesser  i stat och kommun.

2008 - Banverket presenterar utredning

17 år efter det första Ostlänkens första omnämnande presenterar Banverket sin järnvägsutredning för Ostlänken.

 

2010 - Baisse från Borg

Efter Alliansens valseger 2010 slår finansminister Anders Borg fast att Ostlänken var alldeles för dyr för att kunna byggas och sträckningen styrks ur den nationella planen för 2010 - 2021.


Catharina Elmsäter-Svärd drabbades av tågstrul.
Foto: Mattias deFrumerie

2011 – Fast i trafiken

Inte heller infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd ville bygga Ostlänken. Ironiskt nog drabbas hon själv av tågstrul på sträckan när hon i januari 2011 blir försenad till Transportforum i Linköping – där hon skulle inledningstala.


2012 - Tas upp igen

Trafikverket presenterar sin kapacitetsutredning som visar på ett stort behov av satsningar på järnvägsnätet och regeringen föreslår en satsning på 55 miljarder på järnvägen i budgetpropositionen – och beslutar att återuppta planerna på Ostlänken, trots tidigare skepsis från finans- och infrastrukturministrarna. Statsminister Fredrik Reinfeldt förklarar svängningen med att regeringen velat se en "ansvarsfull finansiering". Centerledaren Annie Lööf gläds och menar att hennes parti har lobbat för att Ostlänken ska byggas.


2015-  Sverigeförhandlingen inleds


Ostlänken blir en del i Sverigeförhandlingen där tidigare statssekreterarna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman förhandlar med kommuner om statliga infrastruktursatsningar i utbyte mot löften om att bygga nya bostäder. Det kallas för den största infrastruktursatsningen på 150 år.

Boel Godner, Södertälje, Urban Granström, Nyköping, Daniel Portnoff, Trosa, Lars Stjernkvist, Norrköping, Kristina Edlund, Linköping, Infrastrukturminister Anna Johansson (S) och HG Wessberg, Sverigeförhandlingen, sågs i Linköping.
Foto: Sverigeförhandlingen

2016 – Förhandlingarna i mål

Sverigeförhandlingen presenterar resultatet av de samtal de haft med de fem kommunerna längs Ostlänkens sträcka. Kommunerna lovar att totalt bygga 55 000 bostäder de närmaste 20 åren och bidra med 525 miljoner kronor i medfinansiering till Ostlänken.


2017 – Sverigeförhandlingen avslutas

I december lämnar Sverigeförhandlingen över sin slutrapport till infrastrukturminister Tomas Eneroth under en presskonferens.

Att den nya järnvägen ska byggas för tåg som kör i 350 kilometer i timmen står högst upp på Sverigeförhandlingens förslagslista som i december

För Ostlänkens del landar förhandlingen bland annat i att banan i Linköping ska dras till den nuvarande tågstationen i stället för utanför staden.


Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP).
Foto: Mattias de Frumerie

Juni 2018 – Ny nationell plan med tågfokus

Regeringen presenterar den nationella infrastrukturplanen för 2018-2029. Järnvägen är i fokus när 100 miljarder kronor extra satsas jämfört med den föregående planen. Däremot nämns inget om konkreta hastigheter för höghastighetståg. Regeringen beslutar att Ostlänken får börja byggas, men tillståndet innehåller villkor som måste utredas ytterligare.


Oktober 2018 – Lägre hastighet

Trafikverket bestämmer att det blir 250 kilometer i timmen som gäller för tågen på Ostlänken, i stället för 320 kilometer i timmen, som bland annat Sverigeförhandlingen ville se. Beslutet innebär en besparing på 11 miljarder, men restiden förlängs med sex minuter. Beskedet tas emot med blandade känslor från kommunerna längs sträckan (Jämför Linköping och Norrköping).

 

April 2019 – Trafikverket utreder kostnaden

Trafikverket börjar utreda kostnaderna för Ostlänken efter att det visat sig att den föreslagna lösningen riskerar att bli för dyr – 10 miljarder över de budgeterade 54 miljarder kronorna. Det är bland annat hantering av förorenade massor, svåra geotekniska förutsättningar och tunnlar som innebär stora utgiftsposter. Utredningen förväntas vara klar samma år, meddelar Trafikverket.

Januari 2020 – Arkeologbrist

Under Ostlänkens utredningsfas har det visat sig att det finns fler fornlämningar längs sträckan än vad som tidigare spåtts. Ostlänkens kulturmiljöansvarige, Magnus Djervsten, berättar för Sveriges Radio att detta kommer att kräva fler cirka 250 fältarkeologr – fler än vad som finns i hela landet. Arkeologbranschen tror dock att det ska lösa sig, med rätt planering.  


Januari 2020 – Byggs i två etapper

Trafikverket presenterar sin utredning av kostnaderna för Ostlänken. Genom att välja andra lösningar för att hantera överskottsmassor kan cirka en miljard kronor sparas in. Myndigheten meddelar också att bygget delas upp i två etapper. På sträckan från Norrköping och söderut finns stora kostnader och osäkerheter. Därför kommer Trafikverket att börja bygga etapp ett, mellan Järna och Norrköping, medan man fortsätter att undersöka hur mer pengar kan sparas på den andra etappen innan spaden där sätts i marken.

2035 – Ostlänken är färdig?

Trafikverkets mål är att Ostlänken ska stå klar för persontrafik om 15 år.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.