Meny

Buteljerat piss – möjlig miljonaffär

Mattias de Frumerie

Buteljerat piss – möjlig miljonaffär

Piss, rivningsvirke och sura matrester – vem i hela världen går i gång på sådant? Jag och en hel del hobbyodlare är några av dem. Att förvandla avfall till något bra ger mig en känsla av att göra något litet för att göra världen bättre – och det ger god avkastning.

Jag har kunnat bygga upp en hel liten prunkande värld av det som många skulle kalla gammal skit. Mitt piss (och ditt med, hör och häpna) är prima gödsel. En genomsnittlig drill motsvarar i själva verket flytande gödsel som i trädgårdshandeln hade gått löst på någon hundralapp litern. Varje år tömmer varje svensk blåsan och spolar ner urin värt närmare 50 000 kronor i trädgårdshandeln, om det hade sålts som gräsmattegödning. Rivningsvirke blir fina odlingslådor och mina sura matrester blir den rikaste kompost.


De lever gott på min skit

Min koloniodling ger livsrum åt en massa spännande livsformer som bidrar till den biologiska mångfalden. De lever gott på den skit jag släpar ihop. Det är bökande maskar, surrande humlor och mängder av mikroorganismer. På mina 100 kvadrat får jag förstås även fram kilovis med underbara primörer.

Som hobbyodlare går det att bygga upp sina bäddar genom att lassa bilen full med jord och gödsel, pallkragar och annat färdigpaketerat från närmaste trädgårds- eller bygghandel. Det är dyrare än att återbruka gammal skit och ger förstås upphov till onödiga utsläpp och en massa avfall – främst plastskräp, men det är bekvämt.

"Vi får slänga hur mycket som helst"

Min kolonigranne är byggare och han brukar ibland ha med sig sådant som har blivit över från något bygge han jobbar på: ”Vi skulle ändå ha kört allt på tippen. Vi får slänga hur mycket som helst efter vartenda projekt, ofta helt nya grejer. Det är för dyrt att ta hand om det”, brukar han uppgivet säga. Det låter helt galet i mina öron. 

Samhället ger upphov till enorma mängder avfall – ungefär en tredjedel av det kommer från byggbranschen. Det mesta av det skulle egentligen kunna vara en tillgång och skapa värden någon annanstans i samhället – inte minst miljömässigt. Bara det fanns vilja och bra system för det. Enligt Boverket är byggbranschen på väg i rätt riktning. Men det är långt kvar till det svenska målet på 70 procents återvinning senast 2020 (av icke farligt byggnadsmaterial). Enligt osäkra siffror är det uppemot hälften som inte återvinns.

En del av det överblivna släpas kanske hem av byggarna och blir odlingslådor, carportar, friggebodar och annat. Bra så, men närmare fem miljoner ton muddermassor, jord, träavfall och metallskrot får åka enkel resa till närmaste avfallsanläggning – i bästa fall. Det finns smarta initiativ till återvinning i branschen, men de har det inte alltid lätt. Nedläggningen av Looprocks är ett sorgligt exempel. Så det måste kunna bli betydligt bättre.

Inspiration kan hämtas gratis i närmaste koloniområde. Det behöver inte vara rocket science att återvinna. Man kan börja med att pinka i en flaska eller hink.

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Viktor Ginner

Rom byggdes inte på ett träbjälklag

Idéerna kring klimatförbättrad betong har stor klimatpotential.
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/rom-byggdes-inte-pa-ett-trabjalklag-29446

Byggsektorn måste aktivt verka för en biologisk mångfald

Biologisk mångfald kan betraktas som en livförsäkring för vår framtid.
debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/byggsektorn-maste-aktivt-verka-en-biologisk-mangfald-29442
Elin Bennewitz

När bygger vi hus med genteknik?

Elin Bennewitz spånar i gränslandet mellan byggteknik och genteknik.
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/nar-bygger-vi-hus-med-genteknik-29420

Så maximerar du värdet och minimerar riskerna i projekt

"Vi bör räkna med ekonomiska koncekvenser."
debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/sa-maximerar-du-vardet-och-minimerar-riskerna-i-projekt-29431

Öka klimatkraven och släpp in ungdomarna på bostadsmarknaden

Ge bättre lånevillkor till klimatsmarta bostäder.
debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/oka-klimatkraven-och-slapp-ungdomarna-pa-bostadsmarknaden-29378
Mattias de Frumerie

"Generativ design – del av evolutionen?"

Mattias de Frumerie: "Det här är en plats jag gillar."
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/generativ-design-del-av-evolutionen-29309
Anders Carlén

"Rostfritt. Svartjobb. Under bordet."

Anders Carlén om grannens - och branschens - skattefusk.
ledare
http://byggindustrin.com/artikel/ledare/rostfritt-svartjobb-under-bordet-29266

Experternas tips i coronatider: Tappa inte tempot i din rekryteringsprocess

Annons.
Nio experter ger sina bästa tips.
http://byggindustrin.com/sponsrat/fastighetsnytt/experternas-tips-i-coronatider-tappa-inte-tempot-i-din-rekryteringsprocess

"Modiga kommuner tar täten i stadsutveckling"

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/modiga-kommuner-tar-taten-i-stadsutveckling-29297

"Regeringen måste ta in fler aktörer i bostadssamtalen"

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/regeringen-maste-ta-fler-aktorer-i-bostadssamtalen-29283

"Inga byggbolag kan säga att de är klimatneutrala"

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/inga-byggbolag-kan-saga-att-de-ar-klimatneutrala-29264

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.