Meny

"Ser du branschens kardborrar?"

Elin Bennewitz

"Ser du branschens kardborrar?"

Öppna – spänna – stänga. I somras ägnade min tvååring åtskilliga timmar åt att lära sig behärska skornas kardborreknäppning.

I julihettan gladdes vi tillsammans åt den finurliga mekanismen. Vi promenerade längs skånska grusvägar och jag plockade på mig några blommor från ullkardborrarna i vägrenen. Det var en gång en ingenjör, berättade jag. Han var ute och gick med sin hund, och när han såg hur sådana här blommor fastnade i pälsen på hunden tänkte han att det där skulle passa bra på en sko, fortsatte jag.

Jag vet inte om budskapet nådde fram till tvååringen, men visst är det fascinerande? Kardborreband är antagligen det mest spridda exemplet på biomimetik. Biomimetiken – ingenjörskonst med inspiration från naturens lösningar – har långa anor.  Det var på 1940-talet som den schweiziske ingenjören Georges de Mestral studerade kardborrar i sitt mikroskop, och redan Leonardo da Vinci kämpade – förvisso förgäves – med att skapa mänskliga vingar inspirerade av fladdermöss.

Tankesättet fick ett uppsving i samband med publiceringen av Janine Benyus bok Biomimicry – Innovation Inspired by Nature 1997. I dag vänder sig många till biomimetiken på jakt efter lösningar för ett mer hållbart och resurseffektivt samhällsbygge. Hur gör växter och djur för att lagra vatten eller hantera avfall? Vilka lösningar för temperaturreglering finns i naturen? Hur skapas hållbara strukturer? Svaren kan hjälpa byggbranschen att komma till rätta med några av sina mindre charmanta sidor – energislukandet och resursslöseriet till exempel.

Ett inspirerande exempel finns i Zimbabwes huvudstad Harare. Där ligger kontorsfastigheten The Eastgate Centre. Arkitekten Mick Pearce lät sig inspireras av termitstackarnas konstruktion. Invändigt håller stacken en jämn temperatur oavsett om det är nollgradig natt eller 50-gradig middagssol utanför. Termiterna sköter temperaturregleringen genom att öppna och stänga ventiler kopplade till kanaler i termitstacken. Luftflödet genom kanalerna kyler eller värmer stacken efter behov. Samma energieffektiva princip håller en jämn temperatur i The Eastgate Centre.

Ett annat djur som gett inspiration till branschen är blåmusslan. Det var amerikanska Colombia Forest Products som ville hitta ett lim till sin plywoodtillverkning som inte riskerar att läcka cancerogena så kallade VOC:er, lättflyktiga organiska föreningar. De tittade på blåmusslornas lösning – en aminosyra som hjälper dem att fästa på stenar och klippor i havet – och lyckades skapa ett liknande lim baserat på soja.

Frågan är om någon av ovanstående uppfinningar kommer att få samma genomslag som kardborrebandet. Om jag ska gissa tror jag att Stanfordforskaren Brent Constantz, som utvecklat en slags koldioxidneutral cement, ligger bättre till. Han började med att studera koraller. De absorberar mineraler och koldioxid och utsöndrar sedan kalciumkarbonat som bildar de hårda strukturerna i korallreven. Inspirerad av korallerna grundade Brent Constantz företaget Calera Corporation, vars fabrik i Kalifornien producerar karbonat i form av ett vitt pulver som kan användas antingen som ett komplement till eller som en ersättare för traditionell cement.

Huruvida det verkligen är ett realistiskt alternativ till all den cement som byggbranschen slukar globalt låter jag vara osagt, men tanken är hisnande. Och om inte Brent Constantz har träffat rätt, så kanske inspirationen finns på en höstpromenad nära dig?

Hej! Om du är medlem i Sveriges Byggindustrier behöver du förnya din prenumeration vilket du enkelt gör här och därefter kan du fortsätta att läsa alla artiklar.

Viktor Ginner

Rom byggdes inte på ett träbjälklag

Idéerna kring klimatförbättrad betong har stor klimatpotential.
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/rom-byggdes-inte-pa-ett-trabjalklag-29446

Byggsektorn måste aktivt verka för en biologisk mångfald

Biologisk mångfald kan betraktas som en livförsäkring för vår framtid.
debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/byggsektorn-maste-aktivt-verka-en-biologisk-mangfald-29442
Elin Bennewitz

När bygger vi hus med genteknik?

Elin Bennewitz spånar i gränslandet mellan byggteknik och genteknik.
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/nar-bygger-vi-hus-med-genteknik-29420

Så maximerar du värdet och minimerar riskerna i projekt

"Vi bör räkna med ekonomiska koncekvenser."
debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/sa-maximerar-du-vardet-och-minimerar-riskerna-i-projekt-29431

Öka klimatkraven och släpp in ungdomarna på bostadsmarknaden

Ge bättre lånevillkor till klimatsmarta bostäder.
debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/oka-klimatkraven-och-slapp-ungdomarna-pa-bostadsmarknaden-29378
Mattias de Frumerie

"Generativ design – del av evolutionen?"

Mattias de Frumerie: "Det här är en plats jag gillar."
kronika
http://byggindustrin.com/artikel/kronika/generativ-design-del-av-evolutionen-29309
Anders Carlén

"Rostfritt. Svartjobb. Under bordet."

Anders Carlén om grannens - och branschens - skattefusk.
ledare
http://byggindustrin.com/artikel/ledare/rostfritt-svartjobb-under-bordet-29266

Experternas tips i coronatider: Tappa inte tempot i din rekryteringsprocess

Annons.
Nio experter ger sina bästa tips.
http://byggindustrin.com/sponsrat/fastighetsnytt/experternas-tips-i-coronatider-tappa-inte-tempot-i-din-rekryteringsprocess

"Modiga kommuner tar täten i stadsutveckling"

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/modiga-kommuner-tar-taten-i-stadsutveckling-29297

"Regeringen måste ta in fler aktörer i bostadssamtalen"

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/regeringen-maste-ta-fler-aktorer-i-bostadssamtalen-29283

"Inga byggbolag kan säga att de är klimatneutrala"

debatt
http://byggindustrin.com/artikel/debatt/inga-byggbolag-kan-saga-att-de-ar-klimatneutrala-29264

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.