Meny
  • Per Ling Vannerus började med fyraårig teknisk linje på gymnasiet. Efter det knackade han dörr hos både Skans­ka, Peab och NCC, fick jobb på alla tre men valde NCC, för där skulle han få vara med och bygga broar.
    Foto: Nicklas Thegerström

Branschens doldis har största budgeten

Branschens doldis har största budgeten

Per Ling Vannerus har 1 000 medarbetare och ansvarar för projekt värda 256 miljarder kronor. Det gör honom till en av de tyngre makthavarna inom svensk samhällsbyggnad. ”Hur vi presterar syns på statsbudgeten, det är ett enormt ansvar”, säger han.

På fritiden är han dräng, säger han, och tar hand om hästar och hundar hemma på gården utanför Södertälje. På vardagarna, däremot, är han hänvisad till ett skrivbord i det aktivitetsbaserade kontorslandskapet på Trafikverkets regionkontor i Solna. Här är han chef för den nationella enheten Stora projekt och ansvarar för upphandling, genomförande och uppföljning av Trafikverkets allra största nyinvesteringar. 

– Det handlar om projekt som har en budget på mer än 5 miljarder kronor och projekt som understiger 5 miljarder kronor men som är särskilt komplexa, säger Per Ling Vannerus.

Att ansvara för orderportföljer värda totalt 256 miljarder kronor är speciellt. Det finns knappast någon -annan inom svensk samhällsbyggnad som ansvarar för så stora belopp. Enstaka fel i projekten kan få enorma konsekvenser. Men han sover ändå gott på nätterna, -säger han.

– Självklart tänker jag på hur stort ansvar jag har, det är så enormt många nollor det handlar om i varje budget. Mitt jobb handlar mycket om att prioritera, inte vara för snabb, komma fram till vad som är bäst i förlängningen. En stor del av min arbetstid handlar om kontroll och uppföljning.

Förbifart Stockholm är bara starten på en rad planerade jätte­projekt som Per Ling Vannerus är ansvarig för att ­handla upp.

Snart kommer en tid då projekt på 5 miljarder kronor inte längre känns så stora. Förbifarten är bara starten på en rad planerade ”megaprojekt” med ännu större budgetar än så. Ostlänken, med en budget på 54 miljarder kronor, står snart på tur. Sverige kommer att fortsätta vara en het marknad för anläggningsbranschen i många år framöver. De stora diskussionerna om finansiering, och samverkan mellan offentliga och privata aktörer (OPS), som förekommer i Europa just nu, finns inte på samma vis i Sverige, konstaterar Per Ling Vannerus. 

– I Sverige har vi inte problem med finansiering på samma sätt som i många andra länder i och med att staten är så pass stabil. Vi får låga räntor och bra villkor, för vi har en bra rating. Det är väldigt förspänt. Det som oroar mig mer är vem som ska göra jobbet på sikt.

"De gamla rävarna"

Per Ling Vannerus menar att det som har styrt satsningarna hittills har varit den egna planeringen och vilka ekonomiska resurser som har funnits.

– Snart kan det i stället bli så att marknadens resurser kommer att styra vilka projekt som vi kommer att kunna starta. Risken är att det blir för mycket att göra i samhället totalt sett, vilket leder till brist på maskiner och arbetskraft. Någonstans finns det en gräns för vad vi klarar av, även med stöd från Europa, säger han.

Per Ling Vannerus har rekryterats för att ro allt detta i hamn. Men han är relativt ny på tjänsten och startade i oktober 2018. Till sin hjälp har han 450 egna medarbetare på Trafikverket, varav 250 specialister. Utöver det jobbar 550 konsulter med projekten. Ibland kallas även någon av ”de gamla rävarna” in för att föra ovärderlig kompetens vidare.

– E18, Norra länken och Citybanan är exempel på lyckade projekt, och vi har kontakt med projektcheferna därifrån även om en del av dem har gått i pension.

Numera levererar Trafikverket, enligt Per Ling Vannerus, de kontrakt som branschen länge efterfrågat. Det gäller främst samverkanskontraktens öppna böcker med pengar tillbaka för dem som kommer under riktpriset.

Per Ling Vannerus redogör för sin egen väg in i branschen. Han började med fyraårig teknisk linje på gymnasiet. Efter det knackade han dörr hos både Skanska, Peab och NCC, fick jobb på alla tre men valde NCC, för där skulle han få vara med och bygga broar. 

– Jag började som arbetsledare, blev platschef, men gick sedan mer och mer in på byggstyrning och tyckte det var väldigt intressant att jobba med att få ihop tid och budget. 

På NCC jobbade han mellan 1985 och 1996 och var redan då med och drev stora projekt. Efter åren på NCC startade Per Ling Vannerus eget konsultföretag där han hjälpte beställare att driva stora projekt under tio år. 2008 rekryterades han till Stockholms Hamnar för att bygga Norvik, Värtahamnen och Kapellskär. Han svarar på frågan varför han tror att han rekryterades till jobbet på Trafikverket:

– De tre stora projekten i Stockholms hamnar är utförda i tid och inom 1 procent av budget, det är säkert en anledning till varför jag är här i dag. Lämnar man efter sig bra resultat så går det hem.

Är lite fåfäng

Per Ling Vannerus beskriver sig själv som extremt målfokuserad. Han älskar att jobba med team. När han får en grupp att jobba åt samma håll ger det honom kickar. Lite fåfäng säger han också att han är när det gäller resultaten och vad han lämnar efter sig. 

– Det som byggs ska ju stå där i över 100 år, så får man cred för det är det jättekul, säger han. 

Men de flesta som har lett ett projekt har väl någon gång känt att hjälp, nu glider allt mig ur händerna? 

– I mitt fall har jag lyckats begränsa problemen, och jag tror det beror på att jag är rätt snabb – att jag inser, att jag styr i tid och att jag är transparent, säger han.

Leverera. Det är Per Ling Vannerus tips till den som vill göra karriär.

Oftast finns det en styrgrupp till varje projekt. Att tidigt ta upp det som händer med dem, att berätta att det har dykt upp ett problem som man måste agera på, är viktigt. 

– Jag funderar inte på vad jag kan kommunicera, utan om det är något jag inte kan kommunicera. Det har varit en framgång.

Per Ling Vannerus berättar mer om sitt arbetssätt. Inför ett projekt är han väldigt tydlig med att definiera vad som är uppdraget. Projekten ska ha tydliga projektdirektiv, som blir som ett kontrakt mellan honom och projektägaren. Att inte starta för snabbt är kanske viktigast av allt.

– När man kommer till projekt som inte har klarat sina mål handlar det ofta inte bara om ifall det är bra eller dålig utfört. Det handlar snarare om att det har varit en dålig definition av vad som ska göras, och det bara för att man har haft för bråttom i starten. Allt det försöker jag bromsa.

Nu kommer samverkan starkt

En central del i Per Ling Vannerus tjänst är att handla upp de stora projekten. Han beskriver hur -fokus när Trafikverket bildades 2010 var att renodla rollerna utförare och beställare. 

– Då slog pendeln väldigt hårt. Det blev många upphandlingar till lägsta pris under en period.

En stor del var då utförandeentreprenader till fast pris, där Trafikverket ledde projekteringen. Sedan har det i stället, särskilt inom stora projekt, gått mot allt fler totalentreprenader där Trafikverket levererar en förslagshandling och entreprenören ansvarar för projekteringen. 

– Nu kommer samverkan starkt. Vi gör förplaneringen tillsammans med entreprenören, men det är en totalentreprenad när vi väl börjar bygga. Kontraktsformerna är egentligen desamma, det är bara det att vi sätter in olika incitament och sätt att samverka, säger han.

Trafikverkets regionkontor i Solna är Per Ling Vannerus bas. Här tas beslut om myndighetens allra största nyinvesteringar.

Inställningen numera är att välja rätt affärsform i upphandlingen utifrån de risker och möjligheter som finns. Syftet ska styra, och det leder till störst samhälls-nytta i slutändan, är resonemanget. Och att Trafikverket bara skulle satsa på lägsta pris är en myt, enligt Per Ling Vannerus. Är projektet komplext och riskfyllt blir priset mindre viktigt. Men om det handlar om att bara köpa en vara, då är det nästan bara priset som har betydelse, beskriver han.

– Vi gör en sådan analys inför varje kontrakt. När vi sedan har valt entreprenadform påverkar det hela min organisation – inte bara inför att vi handlar upp, utan också för genomförandet. Till exempel på Västlänken så har vi många samverkanskontrakt. Där måste vi följa upp vartenda underlag, och vi behöver ha en organisation som klarar det. Är det en vanlig totalentreprenad, däremot, handlar det mer om att följa upp efteråt för att se att vi fått rätt kvalitet.

Numera levererar Trafikverket, enligt Per Ling Vannerus, de kontrakt som branschen länge efterfrågat. Det gäller främst samverkanskontraktens öppna böcker med pengar tillbaka för dem som kommer under riktpriset.

– Leverantörerna vill påverka produkterna så att de kan bygga effektivt. Konsulterna vill påverka handlingarna så att de blir modernare, de vill ha betalt för spetskompetens och inte bara mängdförsäljning. Nu levererar vi det, och vi får se om leverantörerna kommer tillbaka med de mervärden som de faktiskt har sagt att de kan leverera.

Tror inte på nya entreprenadformer

Resultaten går att se i projekt sedan cirka ett år tillbaka, säger Per Ling Vannerus, men det är flera år kvar för att kunna dra några större slutsatser om utfallet. Några nya entreprenadformer tror han inte kommer att slå igenom på länge. Däremot ser han gärna andra välbehövliga förändringar gällande tvister.

– Jag ser att de ute i Europa har börjat jobba på helt andra sätt med tvistlösning och att de börjat bygga in sådana mekanismer i kontrakten. 

Ett exempel på hur det kan gå till är att det följer med personer med erfarenhet in i ett nytt projekt och varnar för risker och kommer med förslag om lösningar eller förlikning.

 – När ett projekt hamnar i tvist blir alla navelskådande och tittar på det som redan har hänt, när de egentligen behöver titta framåt. Då kan man avlasta management från historiken. Det sättet att jobba sker i bland annat Norge och Tyskland. Det här proaktiva sättet att lösa saker och ting så fort som möjligt tror jag har ett stort värde, särskilt i stora projekt.

Låga anbud under lång tid

Ett annat utvecklingsområde för Trafikverket anser Per Ling Vannerus är att vara mer lyhörd för dem som ska ta över projekten när de är klara. 

– Det tar för lång tid från det att projekten är överlämnade och driftsatta tills de är helt och hållet överförda. Utformningen av stora projekt kan ha definierats mer än tio år innan de levereras. Kundens förväntan förflyttar sig under projekttiden, då kan det bli anpassningsfrågor när det är driftsatt. Det här är något jag tror vi kan bli bättre på att fånga upp under projekttiden.

Ett övergripande problem för branschen anser han är att det är för få som tjänar pengar och att produktiviteten är för låg.

– Det vore bra för hela branschen om det blev bättre lönsamhet. Någonstans handlar det om att leverantörerna måste ta betalt för sina risker när de lämnar anbud. De måste jobba mer med sin effektivitet, och vi på Trafikverket måste kanske paketera så att de får en sundare riskfördelning. Det kanske är så att de får ta för stora risker i sina kontrakt. Faktum är att ingen tjänar
 pengar, och det är inte långsiktigt hållbart, säger Per Ling Vannerus.

Ett problem som han ser är att många kontrakt som pågår nu tecknades i en tid då många länder i Europa inte hade någon hemmamarknad att verka på, i samband med finanskrisen. Konkurrensen har varit sådan att Trafikverket under en tid fått låga anbud på de riktigt stora kontrakten. 

– Företag utifrån Europa har slagits för sin överlevnad för att få de här kontrakten, men när de väl sitter med dem i knäet så har de ibland tagit för lågt betalt, då får de problem med sin lönsamhet och det blir tvister som följd. Ofta klarar de av uppgiften och är effektivare än vi hade tänkt oss, men så finns det andra som redan tidigt i projekten inser att de har svårt att få ihop sin lönsamhet. Då är risken att man inte fokuserar på lösningar, utan bara på problem.

Ett övergripande problem för branschen anser Per Ling Vannerus är att det är för få som tjänar pengar och att produktiviteten är för låg.

Trafikverket har under ett antal år försökt locka utländska företag till den svenska anläggningsbranschen för att öka konkurrensen. Men för många har det ändå varit svårt att slå sig in på den svenska marknaden.

– Jag tror att om svenska och utländska leverantörer hittar ett partnerskap så skulle vi få in fler leverantörer. Det är svårt att komma som ny till vår marknad och hitta partners under högkonjunktur. Samtidigt behöver vi ett internationellt inflöde för att kunna klara av den projektportfölj som vi har. 

Några kartellbildningar likt asfaltkartellen för drygt tio år sedan ser inte Per Ling Vannerus.

– När jag ser priserna ser jag inga signaler för kartellbildningar, det är dessutom så många aktörer i dag. Men man ska aldrig säga aldrig.

Han hoppas att de egna erfarenheterna från att ha varit entreprenör ska bidra med förståelse för entreprenörernas situation.

– Det värsta som en projektchef kan behöva göra är att låna in pengar. Då är det viktigt i vår konfliktlösning att om de ska ha pengar, då ska de ha det tidigt. För i så stora projekt som vi har kan man inte förvänta sig att entreprenörerna ska vara bank åt staten. Så den förståelsen har jag. Sedan har jag förståelse för att de har det tufft att bemanna projekten. När jag jobbade på entreprenadsidan var det kanske 70 procent egna medarbetare och resten underentreprenörer. I dag är det något helt annat. 

Kort om Per Ling Vannerus

Ålder: 54 år.

Utbildning: Åsö gymnasium, 4-årig teknisk linje, 1984.

Karriär: 10 år på Stockholms hamnar, 10 år som egen konsult, 12 år på NCC.

Uppväxt i: Gamla Enskede, Stockholm.

Bor i: Bornsjön, utanför Södertälje.

Familj: Fru Marie, nyligen utflyttade dottern Lina, 23 år, och sonen Fredrik, 21.

Intressen: Jakt, umgås med barnen, åka båt i skärgården.

Aktuell: Chef för Trafikverkets enhet för stora projekt.

Vill du läsa mer?

I Byggindustrin nr 13 2019 finns mer matnyttigt om Per Ling Vannerus:

  • Per Ling Vannerus om stress och arbetstid
  • Karriärtips från Per Ling Vannerus
  • Några av Per Ling Vannerus projekt

Du som är prenumerant hittar Byggindustrins majnummer här

Vill du bli prenumerant? Tecka en prenumeration här.

Cykeldrömmen som slutade i fiasko

Hornsbergsvelodromen i Stockholm blev ett av 20-talets stora misslyckanden.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/cykeldrommen-som-slutade-i-fiasko-28692

Hon leder Sveriges Byggindustrier in i framtiden

Carin Stoeckmann rattar familjeföretaget samtidigt som hon styr Sveriges Byggindustrier.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/hon-leder-sveriges-byggindustrier-i-framtiden-28685

Snabbguide till byggbranschens digitalisering

Blir du stressad när kollegerna slänger sig med akronymer som BIM, AR och IoT?
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/snabbguide-till-byggbranschens-digitalisering-28690

Byggarkivet: Ingen dagispanik hos byggarna

1975 var behovet av nya förskolor stort - men byggarnas intresse ljummet.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/byggarkivet-ingen-dagispanik-hos-byggarna-28681

Kriminella som fjärrstyr byggkranar

En digitaliserad byggbransch innebär nya hot. Vi listar de sex största.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/kriminella-som-fjarrstyr-byggkranar-28682

”Det gäller att vara med från början”

Susanne Rudenstam ser flera likheter mellan medievärlden och byggsektorn.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/det-galler-att-vara-med-fran-borjan-28676

Sveriges säkraste fängelse – ett lapptäcke

Anstalten har byggts om gång på gång på grund av rymningar.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/sveriges-sakraste-fangelse-ett-lapptacke-28605

Nytt mobilt dörrlås ska revolutionera byggbranschen

Annons.
Säg hejdå till nycklar och koder som tappas bort eller hamnar i fel händer.
http://byggindustrin.com/sponsrat/infobric/nytt-mobilt-dorrlas-ska-revolutionera-byggbranschen-28736

Vi listar diktatorernas drömkåkar

Här är fem groteska diktatorbyggen.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/vi-listar-diktatorernas-dromkakar-28631

”Antingen gör man rätt eller så gör man fel”

Skatteexperten Sofie Wilhelmsson vet vad som gäller.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/antingen-gor-man-ratt-eller-sa-gor-man-fel-28632

Kalixföretag vill växla in på nytt spår

Nu siktar Part på den europeiska marknaden.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/kalixforetag-vill-vaxla-pa-nytt-spar-28603