Meny
  • Cecilia Österman är arbetsmiljöforskare och utbildare.
    Foto: Nomi Melin Lundgren

”Doktor i sunt förnuft”

”Doktor i sunt förnuft”

En säker arbetsmiljö är en självklarhet år 2019. Men ännu har branschen sina blinda fläckar, säger Cecilia Österman, expert på arbetsmiljö.

Det går aldrig att luta sig tillbaka när det gäller säkerhetsarbete. Det går inte heller att mäta sådant som inte har hänt. Säkerhet handlar mer om ett tillstånd att sträva efter, säger Cecilia Österman, expert på arbetsmiljö.

År 1990 gick Cecilia Österman till sjöss efter att ha avslutat sjömansgymnasiet på Polhemsskolan på Kungsholmen i Stockholm. ”Det fanns väl ett värde i sig att välja något som retade morsan”, berättar hon. Efter en första ”fantastisk” resa till Sydamerika läste hon vidare till sjöingenjör på Chalmers. Det blev fler vändor till havs. Det var under den här tiden som det första fröet till att jobba med arbetsmiljöfrågor såddes.

– Jag tror inte att man kan undvika att bli intresserad av människor när man jobbar på ett fartyg och lever och arbetar med andra människor dygnet runt. Det går inte att gå omkring och vara småsur på någon i fyra månader, säger Cecilia Österman.
Under perioderna i land mellan långturerna till sjöss studerade hon vidare. När hon själv gick i land i början av 2000-talet började hon arbeta som arbetsmiljöingenjör på ett varv, och sedan dess har hon arbetat med arbetsmiljö på olika sätt, bland annat som arbetsmiljöingenjör och som arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket. I dag är hon forskare och konsult.

– Jag brukar säga att jag är doktor i sunt förnuft och handelsresande i självklarheter, säger Cecilia Österman.


Nollvisionen är viktig

För visst är det så. Säkerhet borde vara en självklarhet – i byggbranschen och i alla andra branscher. Men fortfarande snart 20 år in på det 21:a århundradet finns blinda fläckar när det gäller säkerhet i arbetslivet. Men visionen om noll olyckor måste leva.

– Jag tycker inte att det går att ha en annan vision 2019. Vi måste snarare ställa frågan: Hur vi ska komma dit? Att ingen ska dö är egentligen en för låg ambition i dag, tycker jag. Jag tror inte att vi har gjort allt. Det är bara dags att ta nästa steg, säger Cecilia Österman.

Inom forskningen talar man om att ta ett ytterligare steg från Safety 1 till Safety 2.

– Vid de allra flesta tillfällen går saker rätt. Vi tar till åtgärder. Vi gör en massa saker bra. Det är dessa saker vi måste se, bygga vidare på och stärka, säger Cecilia Österman.

Man måste genomskåda så kal­lade tic-i-boxen-lösningar och få dem att leva. Det är lätt att hamna i ett slags ”checklista-paradigm”, där man gör saker bara för att man ska och slutar att tänka själv.

– Säkerhet är ett psykologiskt och socialt fenomen. Vi socialiseras in i arbetet. Många gånger belönas vi också när vi gör ”fel”, för att vi ju löste ett problem. Man kanske inte får en klapp på axeln, men inte heller någon som säger: ”Vad i helvete gjorde du uppe på taket utan sele?”

Inom många branscher finns också arbetsmiljörisker som är så vanliga att man inte ser dem som en risk. Till exempel så ser de flesta kockar inte det som en arbetsmiljörisk att man kan skära sig på kniven och fiskaren inte heller att man kan halka på det hala båtdäcket.

– Det är så vanligt att det blir en blind fläck. I byggbranschen finns också fortfarande en sådan kultur av ”det är farligt att leva – man kan dö”, även om jag tycker att det har förändrats. Till exempel behövs inte samma tjat om att ha hjälm som när jag jobbade på Arbetsmiljöverket. Gränserna flyttas fram.


Hög riskacceptans

Säkerhet handlar mycket om riskperception och riskacceptans.

– Byggbranschen är en bransch där riskacceptansen är ganska hög. Risker ingår liksom i jobbet, och då säger man kanske inte stopp i första taget. Man vill bli färdig, inte stå och lata sig. Och i det tänkesättet socialiseras man in. Här skulle byggbranschen kunna lära något från oljeindustrins begrepp ”take five”. Alla på arbetsplatsen har rätt att stanna arbetet i fem minuter för att tänka till om något arbetsmoment känns osäkert.

Cecilia Österman beskriver en bild som kanske säger något om svensk byggbransch även om den utmålas på en afrikansk savann: Ett lejon ligger och lurar på en gren i ett träd på savannen. På and­ra sidan är det högt gräs. Ingen vet vad som döljer sig där. Att lejonet utgör ett potentiellt hot är uppenbart, men även i gräset kan faror lura.

Man måste ha beredskap för det också.

– Det är kanske det som är utmaningen i byggbranschen. Det finns så många lejon att det är lätt att glömma vad som göms i gräset

Hon tycker att man måste titta mer på organisatoriska saker.

– Till exempel på hur vi balanserar krav och resurser – vi bör göra en rimlighetsbedömning. Det räcker inte att konstatera att ”den förolyckade hade inte sin sele”, utan man måste titta längre bak i kedjan – varför hade han inte det? Och det kommer alltid att bero på ledarskapet. Det handlar alltid om det. Attityder kring säkerhet måste alltid kommuniceras hela vägen upp i organisationen.


Upphandlingsskedet centralt

Det är i steget mellan lagstiftning och personlig skyddsutrustning det måste ske förändringar, tror Cecilia Österman. Hon nämner upphandlingsskedet och LOU, lagen om offentlig upphandling, bland annat

– Redan här kan man se hur även offentliga beställare handlar upp arbeten som inte är realistiska att genomföra till den prislappen och samtidigt jobba säkert. Viljan att betala för någon annans säkerhet är låg hos slutkunden.

Här behövs mer kunskap hos beställaren.

– Om man tar ett anbud där man lyckats pressa priset på bekostnad av säkerheten så kanske man inte heller har den kompetens som krävs för att bedöma om det är rimligt att utföra arbetet på ett säkert sätt.

Det kan exempelvis handla om att man inte har räknat in kostnader för bygghissar, liftar, asbestsanering och andra saker som är viktiga från säkerhetssynpunkt.

På frågan om hur Cecilia Österman skulle definiera en säker arbetsplats väljer hon att citera den amerikanske organisationspsykologen Karl Weick. ”Säkerhet är en dynamisk icke-händelse.”

– Dynamisk innebär att vi inte kan luta oss tillbaka och tänka att vi är färdiga. Det går inte heller att mäta något som inte har hänt. Säkerhet är mer ett tillstånd att sträva efter.

Till sist

Hur säkert lever du själv?

– Jag är nog lite nördig när det gäller säkerhet. Till exempel har jag tagit motorsågskörkort för att jag inte vill sätta sågen i benet. Man måste inte ha ett sådant – men jag vill jobba säkert och effektivt. Jag är också uppmärksam på andra människors arbetsmiljö när jag rör mig ute i samhället och säger gärna till när jag ser något som inte ser bra ut. Men jag lever inte alltid som jag lär. Jag kan också gå i trappan utan att hålla i ledstången och kolla i mobilen samtidigt, men jag är medveten om sådana säkerhetsrisker.

Har du själv varit med om någon arbetsrelaterad händelse som skulle ha kunnat sluta illa?

– Inte för egen del, men jag har varit med om bränder på fartyg och en kollega som klippte av sig ett finger. Riskperceptionen baserar sig också på egna erfarenheter. Har man varit med om något så vill man undvika det, men det blir extremt reaktivt om vi bara kan lära av våra egna olyckor.

Vad gör du när du får kritik?

– Jag reflekterar ganska mycket. Jag tycker att vi är ganska dåliga på att ge konstruktiv kritik över lag. Jag försöker vara tyst och lyssna, inte slå ifrån mig eller prata bort kritiken.

Vems råd följer du alltid?

– Inte någons alltid, men ­däremot är jag pigg på idéer från olika perspektiv.

Berätta om en framgång!

– För mig handlar det inte bara om ytterligheterna. Jag fokuserar på det vardagliga som gör att det fungerar för det mesta. Jag är ganska nöjd.

Cecilia Österman

Ålder: 48 år.
Gör: Är arbetsmiljöforskare och utbildare, bland annat för Prevent.
Utbildning: Sjöingenjör, arbetsmiljöingenjör, magister i ergonomi, teknologie doktor i arbetsmiljö.
Karriär: Sjöman, arbetsmiljöingenjör, arbetsmiljöinspektör, forskare och konsult.
Uppväxt: Utanför Stockholm.
Drivkrafter på jobbet: ”Att alla ska ha rätt till en god arbetsmiljö. Det ska inte vara så svårt. Jag får en kick av att väcka intresse för arbetsmiljö.”
Fritid: Vara ute i skogen med hunden och åka skidor.
Kuriosa: ”Har inte så mycket dolt. Jag är gans­ka öppen med det jag kan och gör.”

Giftfria installationer med Svensk uppfinning

Miljövänligt flamskyddsmedel på väg mot genombrott.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/giftfria-installationer-med-svensk-uppfinning-28602

Branschens doldis har största budgeten

Han har 256 miljarder i potten.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/branschens-doldis-har-storsta-budgeten-28600

”Mer snabbtåg åt folket”

Sweco Sveriges vd Ann-Louise Lökholm Klasson vill kavla upp ärmarna.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/mer-snabbtag-folket-28596

Ny stadsdel formas digitalt

Standardiserade handlingar hjälper Hangar 5 att växa fram.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/ny-stadsdel-formas-digitalt-28588

Den skrivande ingenjören

Nu kommer civilingenjören Magnus Montelius efterlängtade uppföljare Åtta månader.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/den-skrivande-ingenjoren-28511

Är norrmännens säkerhetstänk bättre?

Byggindustrin försöker ringa in lik­heter och skillnader i grannländernas säkerhetsarbete.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/ar-norrmannens-sakerhetstank-battre-28515

Bitarna som ska få anläggning att lyfta

Fyra konkreta åtgärder som kan bli viktiga hörnstenar när sektorn lägger framtidspusslet.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/bitarna-som-ska-fa-anlaggning-att-lyfta-28506

Nytt samarbete hjälper dig jämföra företagslån

Annons.
Nu finns det äntligen en smart tjänst som hjälper dig att jämföra företagslån - gratis.
http://byggindustrin.com/sponsrat/krea/nytt-samarbete-hjalper-dig-jamfora-foretagslan-28437

"Pappa såg arbetskamrater falla"

Britt-Marie Johansson Dufwas pappa är en av byggarbetarna på den legendariska bilden.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/pappa-sag-arbetskamrater-falla-28510

Nu finns bygghjälmen som tål sneda slag

Nawar Toma och hans femmannaföretag Guardio är först på bollen.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/nu-finns-bygghjalmen-som-tal-sneda-slag-28505

Norge planerar undervattenstunnlar och flytande broar

Största vägprojektet i Norges historia.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/norge-planerar-undervattenstunnlar-och-flytande-broar-28504