Meny

”Höghus tvingar dig att tänka utanför boxen”

”Höghus tvingar dig att tänka utanför boxen”

Amerikanen Shonn Mills är Rambolls expert på höga hus. I över 25 år har han jobbat med stora, komplexa projekt och han upphör aldrig att förundras. Inget kittlar fantasin så mycket som skyskrapor.

Vad jobbar du med just nu?

– Den globala avdelningen på Ramboll har cirka 25 olika projekt runt om i världen. I Skandinavien håller vi på med några av Nordens högsta och mest spännande projekt. Ett jag är väldigt nöjd med är Lighthouse i Århus som blir den högsta bostadsbyggnaden i Danmark, på 46 våningar. Det är ett bra exempel där höghus spelar en roll vid utvecklingen av ett område. 

Hur blev du expert på höga byggnader?

– Jag är ursprungligen broingenjör och har konstruerat många långa broar i USA. Broar och höga byggnader har många liknande tekniska utmaningar. Det finns ett citat av arkitekten Calatrava som jag verkligen gillar, där han säger att ”höghus är broar till himlen”. Som ingenjör letar jag alltid efter mer spännande utmaningar. Höga byggnader är mycket komplexa, de har upprepade designutmaningar och du behöver verkligen sträcka dig själv och tänka utanför boxen.

Hur kan höga byggnader bidra till hållbar tillväxt och stadsutveckling i Sverige och Skandinavien?

– Det är en komplex fråga, men jag tror definitivt att väl utformade höga byggnader är en del av hållbar tillväxt. Ser man samhällsbyggande ur ett helhetsperspektiv så har höga hus, med hög täthet som ligger i ett stadscentrum, nära transportförbindelser och annan service, många fördelar, bland annat genom färre transporter, minskad restid och förbättrad produktivitet, placemaking och värdeskapande. Viktigast av allt är att en hög byggnad inte betraktas isolerat, utan att man ser till helheten, makroeffekten. Till exempel är värdet av en byggnad som Burj Khalifa i Dubai många gånger högre på grund av att fastighetsvärdet höjs och ger upphov till kommersiell aktivitet i fastigheter i närheten. Jag kallar detta ”Halo-effekten”. Det är en bra utveckling som höghus kan bidra med. 

Vilka innovationer ser du i höghusbyggnader för de kommande åren?

– Jag tror att de två största innovationerna och trenderna vi ser är: Produktbaserad design eller modulkonstruktion och högt och grönt. Vad gäller det första har byggbranschen varit relativt långsam på att ta till sig detta, men nu ser vi att innovationerna inom fordonsindustrin visar vägen även inom höghus-konstruktion. Höga hus bygger på en viss grad av repetition, så prefabricering och modulära komponenter är ett utmärkt sätt att förbättra kvalitet, säkerhet och produktivitet. I framtiden kommer trender som robotik och 3D-utskrift att slå igenom. Inom kort kanske vi har höga byggnader som kan bygga sig själva.  Så kallad greenscape är en annan stor trend. Landskapsarkitektur blir en del i utformningen av höga byggnader. Det kan handla om trädgårdar eller utrymmen högt uppe i huset samt växande saker på fasaden. Detta är enormt framgångsrikt i varma klimat som Australien och Singapore med fantastiska projekt som Oasia Hotel, S eller One Central Park i Sydney.

Vad är det mest inspirerande höghusprojektet just nu?

– Jag är ett stort fan av rationell och elegant höghusdesign. En av mina favoritarkitekter att arbeta med är Antonio Citterio och Patricia Viel Partners. Ett bra exempel är Nimit Langusan Tower i Bangkok, som för närvarande är under uppbyggnad. Det ser väldigt enkelt ut, men det innehåller några fantastiska detaljer, inklusive 3D-krökt glasfasad. Jag inspireras också av en del av de skandinaviska arkitekterna. En som skapar mycket nytt och som jag tycker utmärker bra skandinavisk höghusdesign är Wingårdhs, till exempel Big Blue i Oslo.

Vilka är de största hindren för utveckling av höghus i Sverige och Skandinavien? Och lösningarna?

– Det här är något jag personligen fortfarande studerar, men jag tror att stora, höga byggnader handlar om kontext. De bör vara en återspegling av samhällets värderingar och drivkrafter. Jag tror att Sverige och Skandinavien håller på att definiera vad högt betyder i Norden. Det är en spännande utmaning. 

Vilken är den mest intressanta höga byggnaden i världen?

– De lösningar som skandinaviska arkitekter gör är spännande. Ett exempel är Project W57 av BIG, ett annat är Trigoni i Helsingfors av YIT och Lahdelma & Mahlamaki och ett tredje är  Stockholm 1 av Skanska, där man satsar på att maximera det naturliga ljuset. Det ger helt andra lösningar än de som du ser i varmare klimat. Jag älskar också hur svenska arkitekter försöker införliva trä i höga byggnader. Det bidrar till att skapa fantastiska projekt som Kulturhuset i Skellefteå av White Arkitekter, till exempel.

Vilket svenskt höghus tycker du är vackrast?

– Det är svårt att välja. Jag antar att mitt svar skulle vara olika beroende på veckodag. För tillfället ser jag vad Wingårdhs gör och gillar Victoriatornet i Stockholm väldigt mycket.  

Vad är den största missuppfattningen om ditt arbete?

– Att det alltid handlar om superhöga byggnader. Ju högre, desto bättre, etcetera ... Naturligtvis är högt intressant, men några av de bästa höga byggnaderna är inte de högsta.

Vilka är de största riskerna med höga byggnader?

– Det beror nog på vem du frå-gar. För mig personligen, som har en relativt stark förståelse för och tilltro till de tillgängliga tekniska lösningarna, skulle jag säga att riskerna ligger i affären. Höga byggnader, särskilt väldigt höga byggnader, är stora investeringar, och den tid som krävs för planering, design och konstruktion kan ibland vara en 5–10–15 års process. Att vara en utvecklare inför en sådan lång tidslinje kan vara mycket utmanande. Marknaden fungerar i stora cykler, och de antaganden som råder när du startar ditt projekt kan vara väldigt annorlunda vid slutförandet av byggandet.

Personligt med Shonn Mills

Hur bor du helst – i villa eller i höghus?

– Jag bor helst “downtown”, centralt, där all ser­vice finns utanför dörren. Jag har inte haft en bil på tio år. Men om det fanns en villa precis vid tunnelbanan, så varför inte – men det är inte så lätt att hitta.

Varför är höga hus så kittlande för fantasin?

– Höga byggnader har alltid varit en lekplats för arkitekter att experimentera med nya former och sätt att organisera rymder. Jag tror att det här låter dem vara i framkanten av avancerad arkitektur och design.

Vilken är din favoritfilm där en hög byggnad spelar en roll?

– Die hard är en klassiker.

Vad är din senaste sökning på internet?

– Jag är för närvarande del av en arbetsgrupp för CTBUH (Råd för höga byggnader och stadshabitat) om smart building technology i höga byggnader. Så jag gör ganska många sökningar på teknik dessa dagar. Försöker också förbättra min egen tekniska förståelse av trä i höga hus.  

Vilken fråga är du mest trött på att få?

– Jag har inget emot att få frågor, men en av de vanligaste är: ”Vad definierar ett höghus?” Människor fascineras av statistik.

Kort om Shonn Mills

Ålder: 48 år.

Gör: Är globalt ansvarig för skyskrapor på Ramboll Group.

Utbildning: Bachelor of Science in Civil Engineering. Utbildad brokonstruktör.

Karriär: 28 års erfarenhet av konstruktion av stora, komplexa projekt som höga byggnader och flygplatser samt av transportinfrastruktur. 

Uppväxt i: Tallahassee, Florida, USA.

Bor i: Köpenhamn.

Drivkrafter på jobbet: Att få jobba med utmanande projekt med innovativ design och integration av teknik och att få resa och arbeta på nya platser.

Fritid: Tillbringar ledig tid med familjen, sport och musik.

"Rektorn bad mig sänka ribban"

Pia Berg vill att yrkesprogrammen ska ta eleverna på allvar.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/rektorn-bad-mig-sanka-ribban-28902

Miljöprofilen Amanda Borneke känner klimatglädje

Hon började som hårmodell men är i dag en av byggbranschens ledande krafter.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/miljoprofilen-amanda-borneke-kanner-klimatgladje-28827

Mikael Anjou kräver förbättring

Före detta Einar Mattsson-chefen vill förändra byggbranschen i grunden.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/mikael-anjou-kraver-forbattring-28820

Så blev Berlinmuren till grus

Murens väktare berättar om konstruktionen och rivningen.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/sa-blev-berlinmuren-till-grus-28845

”Jag gör exakt det man säger åt mig att göra”

HR-roboten HRobin är en av de första av sitt slag i Sverige.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/jag-gor-exakt-det-man-sager-mig-att-gora-28706

Vi listar folkhemmets byggherrar

Möt sju gubbar som lade grunden för det moderna bostadsbyggandet.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/vi-listar-folkhemmets-byggherrar-28694

Klistermärket som räddar bygget

Lövtunna sensorer kan upptäcka fukt innan byggnaden tagit skada.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/klistermarket-som-raddar-bygget-28691

Stressad inför Black Friday?

Annons.
Du är inte ensam.
http://byggindustrin.com/sponsrat/db-schenker/stressad-infor-black-friday-28830

”Byggbranschen har inte gått i bräschen”

BIM Alliances vd Olle Samuelson kom in på det digitala spåret redan på tidigt 1990-tal.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/byggbranschen-har-inte-gatt-i-braschen-28702

Cykeldrömmen som slutade i fiasko

Hornsbergsvelodromen i Stockholm blev ett av 20-talets stora misslyckanden.
Fördjupning
http://byggindustrin.com/artikel/fordjupning/cykeldrommen-som-slutade-i-fiasko-28692

Hon leder Sveriges Byggindustrier in i framtiden

Carin Stoeckmann rattar familjeföretaget samtidigt som hon styr Sveriges Byggindustrier.
Porträtt
http://byggindustrin.com/artikel/portratt/hon-leder-sveriges-byggindustrier-i-framtiden-28685

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.