Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Är matavfallskvarnar till nytta eller ett problem för miljön?

En matavfallskvarn installeras under diskbänken och mal ner matavfall till slam. Slammet transporteras sedan via VA-ledningsnätet till avloppsreningsverket. Matavfallskvarnar ger en stor bekvämlighet för det enskilda hushållet och förenklar vardagen genom att man inte behöver gå till soprummet eller annan central plats med sitt matavfall. En annan positiv effekt är att man minskar behovet av avfallshantering och transporter i bostadsområdet. El-åtgången för det enskilda hushållet är marginell i sammanhanget. Livslängden på en avfallskvarn uppskattas till 10–15 år. Avfallskvarnar är ett vanligt inslag framförallt i amerikanska kök och i Sverige blir det allt vanligare. Några större svenska bostadsbolag har vid nyproduktion avfallskvarnar som standard i sina fastigheter. Till skillnad från USA blir det i Sverige, förutom gödning till åkrarna, även biogas av matavfallet.

Men är det en självklarhet att matavfallskvarnar enbart är positivt ur miljösynpunkt?

Avfallskvarn monteras under diskbänken.
Avfallskvarn monteras under diskbänken.
Foto: Johan Kellner

 

För- och nackdelar

Trots bekvämligheten för hushållen finns det kritik mot vilken nytta avfallskvarnarna egentligen är för miljön. Enligt Naturvårdsverket blir det hälften så mycket biogas av matavfallet om det går via avloppet än om det skulle samlas in och rötas centralt. När slammet hamnar i reningsverken (istället för att matavfallet sorteras på traditionellt sätt till matavfallsinsamlingen) via avloppet renas även kvävet bort. Matavfallet som går genom matavfallskvarnar blandas med övrigt avlopp som toalett- och tvättvatten (svart- och gråvatten) och i vissa fall även med dagvatten som kan innehålla oönskade ämnen som lantbrukarna inte vill ha på sina åkrar.

Matavfall som går genom ledningsnätet ger även ett lägre utbyte av fordonsgas per kilo matavfall än övriga system för matavfallsinsamling. Utsläppen av klimatgaser blir större på grund av nedbrytningen av organiskt material under transporten i ledningsnätet. I många fall finns en ökad risk för igensättning av äldre ledningar när matavfallet transporteras i avloppssystemet. Rötresten kan inte gå som gödsel till kravmärkta jordbruk så som separat insamlat matavfall rötslam på grund av den gällande ekologiska förordningen enligt Stockholm Vatten och Avfall. Man bör också vara observant med att installationen i flerbostadshus inte medför störande buller till granar.


Mindre energi krävs

Det finns naturligtvis fördelar med avfallskvarnar med en stor bekvämlighet för det enskilda hushållet med mindre sopor. Om avloppsnätet utnyttjas för transport av matavfallet så minskar behovet att avfallet hämtas med tunga fordon i bostadsområden vilket ger en ökad säkerhet för barn. Om fosfor återförs till jordbruket via avloppsslammet krävs nästan tio gånger mindre energi i transporten till jordbruket.

Att installera matavfallskvarnar i lägenheter i det svenska VA-systemet har föreslagits som en miljölösning för Norra Djurgårdsstaden för att bland annat minska fordonstransporter av avfall. I många kommuner är matavfallskvarnar inte tillåtet. Det är emellertid viktigt att en systemteknisk utvärdering sker av de miljötekniska för- och nackdelarna. Vid en storskalig utbyggnad finns naturligtvis risk för en för en förändrad dyrare VA-taxa. Men teknikutvecklingen går hela tiden framåt så fördelarna ur miljösynpunkt med bättre teknik kanske snart kommer att överväga vid en framtida storskalig tillämpning.

Nöden – Uppfinningarnas moder?

Jerker Lessing

Vi befinner oss mitt i en kris, orsakat av Coronaviruset som påverkar vårt samhälle på många sätt. Byggsektorn är inte skonad utan påverkas redan och kommer troligen att känna av detta under ganska lång tid framöver.

Och samtidigt som coronakrisen pågår så pågår ju också klimatkrisen och det allvarliga hot mot vårt samhälle som kräver förändring för att stoppas eller i alla fall mildras.

Byggbranschen och de globala målen – hur ligger vi till egentligen?

Jimmy Dahlström

En ambitiös agenda med 17 mål som ska bidra till en hållbar utveckling i världen. FN:s globala mål som ska nås senast 2030 har nog inte undgått någon och nu ser vi hur de börjar bli en angelägenhet för allt fler företag och branscher, även vår byggbranschen.

Att odla sunt

Jimmy Dahlström

Nytt år och nytt årtionde, jag tänker inte utsätta er för ännu en årskrönika eller för den delen en årtiondekrönika. Men jag reagerade nyligen över ett inlägg jag läste. Det handlade om att vi under 2019 i vår bransch hade ca 1200 konkurser. Hade detta rakt igenom varit väletablerade, laglydiga och sunda företag hade all anledning funnits till panik.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer här om hur vi hanterar personuppgifter och cookies. Här hittar du mer information om GDPR.