Är trivseleldning en hälsorisk?

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Vedeldning utgör den näst största eller lika stor föroreningskälla som avgaser från biltrafik enligt både Boverket och Naturvårdsverket. Är det med vetskap om detta rimligt att installera spisar för trivseleldning i flerbostadshus i stadsmiljö som en extra lyx?

Vedeldning anses vara landets huvudsakliga källa till PAH-emissioner (polycykliska aromatiska kolväten) till luft och bidrar troligen med cirka 60 procent av de totala utsläppen. Vedeldning anses också utgöra en avsevärd källa till emissionen av små partiklar och är helt dominerande på mindre orter.

Enligt en ännu ej publicerad rapport från Naturvårdsverkets forskningsprogram SCAC orsakar luftföroreningar från vedeldning över 300 personers för tidiga död i Sverige. Huruvida mysfaktorn påverkar människors hälsa positivt framgår inte av rapporten.

Regleras i BBR

Boverket reglerar storleken av rökgasutsläpp till omgivningen i Boverkets byggregler (BBR). De anger att frånluftsinstallationer i byggnader skall utformas så att ”elak lukt” eller föroreningar inte förs tillbaka till byggnadernas luftintag eller öppningsbara fönster och inte heller till närliggande byggnader.

Utsläppen får inte heller ge upphov till negativa effekter med avseende på hälsa och hygien för människor och djur som befinner sig i byggnaden eller i dess omgivning.

Risk för nyttjandeförbud

Enligt Miljöbalken är det den som orsakar utsläppen som skall bevisa att olägenhet inte uppstår för människor. Det vill säga omvänd bevisföring. I detta perspektiv kan det i stadsmiljö eller tät bebyggelse vara svårt att motivera öppna spisar avsedda för trivseleldning.

Tillsynsmyndigheten, ofta miljökontoret i kommunen, kan kräva nyttjandeförbud om det kommer in en anmälan och om de anser att vedeldning medför en olägenhet för omgivningen. Bostadsbolag erbjuder ofta vedkaminer för lägenheter högst upp i fastigheten.

Nya EU-regler för vedeldning inom ramen för det så kallade ekodesigndirektivet beräknas träda i kraft 2018. Då införs nya hygiengränser för de produkter som säljs på marknaden.

BLOGG / 5 JANUARI 2017 / Av: JOHNNY KELLNER

Kommentera artikeln

Delat ansvar ger snabbare utveckling av ny byggteknik

KTH Live-In Lab

29 maj

Ny teknik måste testas. Annars kommer den inte ut på marknaden. Men det är inte många som vågar testa och ta ansvar för de omfattande systemeffekter som kan bli resultatet dagens innovativa byggnadstekniker – som ibland innebär att hela byggnader är ihopkopplade.

Från produkt till process

Emile Hamon

10 maj

Ofta känner jag att tiden att sitta och reflektera inte finns med ett jobb som går i 110 och ett familjeliv där man kastas mellan handbollsträning, matcher och mycket mer kul med mina döttrar. Då är en arbetsresa det perfekta tillfället att reflektera och filosofera lite. Något jag ibland kommit tillbaka till när jag reflekterar är branschens fokus på slutprodukten vad gäller ritningar, men inte resan dit.

Det är i Haninge det händer

Jimmy Dahlström

3 april

Jag har jobbat i samhällsbyggnad i hela mitt liv. Jag älskar den här branschen, även om mina inlägg ibland syftar till att utmana, och ibland, kanske provocera så ska jag vara tydlig med att jag älskar branschen. Det finns massor med utmaningar att hantera, det är vi alla eniga om. En av de större utmaningarna är att branschen har en tradition av att arbeta under kontrakt som stimulerar konflikt istället för samarbete.