Meny

Byggindustrins blogg.

Bloggen som speglar hela samhällsbyggnadssektorn.

Reflektioner efter klimatmötet i Katowice

Stor entusiasm infann sig vid avslutningen vid klimatmötet COP 24 i Polen när länderna sista dagen lyckades enas om en regelbok som ska slå fast hur Parisavtalet konkret ska genomföras och redovisas. Återstår nu att realisera överenskommelsen och leverera den riktigt stora frågan - ambitionshöjning i klimatomställningen. Med erfarenhet från tidigare klimatmöten handlade COP 24 snarare om en efterträff utan några garantier, framförallt för de finansiella åtagandena. Klimatfonden är ett exempel som kvarstår där u-länderna motsatte sig ett förslag från i-länderna, att lån skulle utgöra en del av fonden. Min entusiasm är därför lite avvaktande tills resultaten omsätts i praktiken!

IPCC:s rapport i oktober 2018 visar att även Parisavtalets målsättning knappast är realistisk för att hålla planetens temperaturökning till 1,5 grader, sannolikt inte ens till två grader. I stället för en förväntad utsläppsminskning av koldioxid ökade klimatutsläppen under 2018 med drygt 2,5 procent. Några av de oljeproducerade staterna markerade vid COP 24 att de enbart ”noterade” men inte ville välkomna IPCC:s miljörapport. Att några stater av politiska skäl misstror vetenskapliga observationer från IPCC måste betraktas som mycket anmärkningsvärt.

Sverige är ett föregångsland

Sveriges globala utsläpp av växthusgaser är endast 0,15 procent. Av EU:s 28 stater är Sverige näst bäst med sex ton per capita. Skulle hänsyn tas till klimatpåverkan av svenska importprodukter ser det inte lika ljust ut! Sverige är ett föregångsland när det gäller miljöteknik. Tillförsel av fjärrvärme med en stor andel biobränslen i kombination med energieffektivisering har kraftigt minskat utsläppen under byggnaders driftstid. Själva byggandet står i dag därför för en större andel av klimatutsläppen jämfört med driftsfasen. Totalt svarar byggandet för 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. I ett globalt perspektiv är dock byggsektorns klimatpåverkan betydande och måste minskas. Andra exempel på industrier som står för en stor andel av Sveriges klimatutsläpp är SSAB och Cementa. Hos dem pågår dock ett omfattande utvecklingsarbete för att minska deras klimatpåverkan. Den miljöteknologi som bygg- material- och energisektorn i Sverige utvecklar borde med fördel kunna exporteras till andra länder.

Prioritering måste ske med rätt åtgärd i rätt ordning som ger största klimatnytta

Ett exempel på åtgärd som inte ens hade någon mätbar klimateffekt var de statliga subventionerna av el-cyklar som enbart markerade en politisk populistisk symbolhandling. Skattefinansiering i form av subventioner är en begränsad resurs där alltid ur trovärdighetssynpunkt prioritering måste ske med rätt åtgärd i rätt ordning där den ger störst klimatnytta. Väl prioriterade begränsade subventioner kan däremot stödja införandet av ny teknik.

"Varje felanvänd skattekrona är en stöld från folket" Citat av Gustav Möller (s), före detta social- och handelsminister.
 

Från produkt till process

Emile Hamon

Ofta känner jag att tiden att sitta och reflektera inte finns med ett jobb som går i 110 och ett familjeliv där man kastas mellan handbollsträning, matcher och mycket mer kul med mina döttrar. Då är en arbetsresa det perfekta tillfället att reflektera och filosofera lite. Något jag ibland kommit tillbaka till när jag reflekterar är branschens fokus på slutprodukten vad gäller ritningar, men inte resan dit.

Det är i Haninge det händer

Jimmy Dahlström

Jag har jobbat i samhällsbyggnad i hela mitt liv. Jag älskar den här branschen, även om mina inlägg ibland syftar till att utmana, och ibland, kanske provocera så ska jag vara tydlig med att jag älskar branschen. Det finns massor med utmaningar att hantera, det är vi alla eniga om.  En av de större utmaningarna är att branschen har en tradition av att arbeta under kontrakt som stimulerar konflikt istället för samarbete.

Livspåverkan – i tid och rum

Jerker Lessing

Klimatfrågan och utmaningen att skapa ett hållbart samhälle är några av vår tids största och mest avgörande frågor. Och vi som verkar i samhällsbyggandet berörs starkt av detta. Vår sektor står ju för en betydande andel av de klimatförändrande utsläppen och det vi sysslar med har stor påverkan på de livsmiljöer som skapas.

Många företag har påbörjat resan och utvecklingen mot minskad klimatpåverkan och bättre hållbarhet. Men ändå hör jag ganska ofta uttalanden som ”Jo vi vill ju bygga hållbart och så men våra kunder efterfrågar det inte och är inte beredda att betala för det”.