Meny

Expertsvar

Ansvarar entreprenören 
även för växter på gård?

Vi har anlagt en ny innergård åt en bostadsrättsförening. Vi har även planterat ett antal växter på innergården. Besiktningsmannen påstår vid slutbesiktningen att det ska vara en etableringsbesiktning efter 6 månader och att vi är ansvariga för skötsel av växter fram till dess. Stämmer det verkligen? Entreprenaden blev för övrigt godkänd vid slutbesiktningen. AB 04 är avtalat.

Svar: Etableringsbesiktning av växter är ingen besiktningsform som finns upptagen i kap. 7 i AB 04 och finns inte heller definierat i begreppsbestämningarna i standardavtalet. Enligt AB 04 så anses entreprenaden vara avlämnad vid en godkänd slutbesiktning. I och med ett godkännande av entreprenaden så övergår som utgångspunkt även risken för skador på entreprenaden på beställaren. Observera att du som entreprenör alltid måste lämna över tydliga skötselanvisningar till beställaren. Om beställarens avsikt är att det ska vara någon form av etableringsbesiktning för växter efter slutbesiktningen och att entreprenören ska stå för skötseln fram till dess så ska detta framgå i kontraktshandlingarna. Det ska vara tydligt för att du som entreprenör ska kunna kalkylera med kostnader för skötseln.

Entreprenadjuristerna hjälper läsarna att reda ut kniviga juridiska spörsmål. Claes Sahlin, Maria Andersson, Olof Johnson, Carina Utterström Mace, Martin Peterson och Rakel Frölich från Stockholms Byggmästareförening och från Sveriges Byggindustrier.

Har du också en fråga till våra experter?
Mejla din fråga till expertsvar@byggindustrin.se.

Senaste frågorna

Entreprenadjuridik
Vår entreprenad är försenad. Det är orsakat av vår under­entreprenör. Beställaren tog entreprenaden i bruk innan vi var klara och vårt vite till beställaren jämkades därför från 1 procent till 0,5 procent av kontraktssumman. Innebär det att vi måste låta jämka underentreprenörens vite till oss? ABT-U 07 är avtalat.
Entreprenadjuridik
Vi har byggt ett hus åt en konsument. I avtalet står det att tätskiktet ska vara av ett annat fabrikat än det vår underentreprenör har använt. Båda fabrikaten är godkända av GVK och är i övrigt likvärdiga. Vår beställare kräver nu att vi ska byta tätskikt. Det skulle innebära att badrummet behöver göras om. Vad gäller?
Entreprenadjuridik
För sex veckor sedan monterade vi nya fönster i en villa. Beställaren sa att hon var nöjd med arbetet och betalade fakturan. Nu har hon ändrat sig och påstår att fönstren skulle öppnas utåt och inte inåt. Kan hon göra gällande fel nu trots att detta måste ha märkts direkt? Vi har inget avtal.
Entreprenadjuridik
Vi gjorde en renovering åt en bekants syster för sex år sedan. I samma veva som vi fakturerade blev hon av med jobbet. Vi ville vara snälla och lät henne vänta med betalningen. Efter två år skickade vi en påminnelse, och hon betalade materialkostnaderna. Vi har därefter upprepade gånger begärt resterande belopp via telefon. Hon har sagt att hon ska betala, men eftersom det inte kommit några pengar så har vi bestämt att gå vidare rättsligt med kravet. Men nu säger vår bekant att kravet är preskriberat. Kan det verkligen vara så?
Entreprenadjuridik
Vi har anlitats för att renovera köken i en hyresfastighet. Bland annat ska samtliga vitvaror bytas mot nya. I några av lägenheterna är befintliga vitvaror i bra skick. Vi vill ta till vara de varorna för att sälja på en andrahandsmarknad. Beställaren påstår att vi inte får det för att det är hans egendom. Vad gäller? AB 04 är avtalat och arbetet utförs till ett fast pris.
Entreprenadjuridik
Vi har utfört en totalentreprenad. Entreprenaden blev inte färdig i tid och vi har fått betala ett förseningsvite till vår beställare. Det är vår underentreprenör som har orsakat förseningen. Vi vill därför att vår under­entreprenör ska ersätta oss för vitet som vi har betalat. Är det möjligt och hur ska vi i så fall resonera? ABT-U 07 är avtalat.
Entreprenadjuridik
Vi har renoverat ett trapphus åt en fastighetsägare. I vårt avtal står att förseningsvite ska utgå enligt ABT 06 kap 5 § 3. Men någon procentsats eller något belopp anges inte. Vi blev försenade med tre veckor och beställaren kräver oss nu på förseningsvite med 20 000 kr baserat på att beställaren själv anser att 1 procent av kontraktssumman borde vara ett rimligt belopp. Har beställaren rätt till detta?
Entreprenadjuridik
Vi har fått ett CMuppdrag (Construction management) av ett kommunalt bostadsföretag som innefattar såväl projektledningsom byggledning med ABK 09 som standardavtal. I vårt uppdrag ingår att bistå beställaren vid upphandlingen av cirka 25 olika entreprenörer och leverantörer (enligt LOU) i en så kallad delad entreprenad. Nu undrar vi vem som skulle betraktas som huvudentreprenör enligt den nya lagen (2018:1472) om entreprenörsansvar för lönefordringar?
Entreprenadjuridik
Vi har ingått ett entreprenadavtal med en beställare där vi kom överens om ett timpris för våra yrkesarbetare. Entreprenaden är nu inne på sitt tredje år och vår faktiska kostnad för yrkesarbetarna har ökat. Beställaren är ointresserad av att omförhandla priset, men visst skulle man kunna tillämpa Entreprenadindex och på så vis få till en höjning?
Entreprenadjuridik
Vi har en fråga om ”vinstdelning” som dykt upp när det gäller ett avtal om en totalentreprenad på löpande räkning med riktkostnad och incitament. Om slutkostnaden blir lägre än riktkostnaden ska vi som totalentreprenör enligt avtalet utöver slutkostnaden få 30 procent av mellanskillnaden på dessa. Däremot står inget i avtalet om vad som händer om slutkostnaden blir högre än riktkostnaden. Vad gäller?