Meny

Expertsvar

Så väljer du rätt bolagsform

Hej! Jag funderar på att starta mitt eget bolag. Vilken bolagsform är egentligen bäst? Hur skiljer de olika formerna sig åt? /Balder

Svar: Det finns flera olika bolags­former. Aktiebolag är den i särklass mest populära, men se upp för att starta aktiebolag av slentrian. Det är krångligare och mer riskabelt än många tror. Här är för- och nackdelar med fem klassiska bolagsformer.

1. Enskild firma – billigt och enkelt att komma i gång

För de minsta verksamheterna utan anställda är enskild firma ett smidigt val. Det är billigt och enkelt att komma i gång. Man slipper också insatsen som krävs vid aktiebolag (50 000 kronor). Det som kan vara krångligt är att det är svårt att skilja på företaget och dig som privatperson. Att blanda ihop företagets ekonomi med den privata kan ge obehagliga överraskningar när deklarationen kommer i form av en rejäl restskatt om överskottet är större än vad du räknat med. En fördel med enskild firma är att reglerna om så kallade förbjudna lån, som gäller för aktiebolag, inte finns. Det går att ”låna” av företaget. Baksidan är att firmans ägare måste ta ur egen ficka om företaget inte klarar att betala sina skulder. Rådet är därför att ombilda till aktiebolag när omsättningen och investeringsbehovet ökar. 

2. Aktiebolag – flexibelt vinstuttag lockar många

När verksamheten tar fart finns flera skäl till att ombilda den enskilda firman till aktiebolag – inte minst skattemässiga. Det som lockar många är att delar av vinsten kan tas ut som lågbeskattad utdelning, enligt de så kallade 3:12-reglerna. 

Aktiebolag är också ofta ett givet val om man räknar med stora intäkter, planerar att anställa eller har en verksamhet som kräver större investeringar. Eftersom ett aktiebolag är en egen juridisk person blir inte ägaren betalningsskyldig privat ifall företaget inte kan bära sina skulder, så länge företagsledaren har följt aktiebolagslagen. 

Det som faller under radarn ibland är att aktiebolag omgärdas av fler lagar och regleringar än enskilda firmor. Till exempel är det inte ovanligt att missa kravet på kontrollbalansräkning om det egna kapitalet i bolaget krymper till hälften av det registrerade aktie­kapitalet, och då kan man bli betalningsansvarig personligen. 

En annan vanlig miss är att låna pengar från bolaget med intentionen att sätta tillbaka dem senare. Det räknas dock som ett förbjudet lån. 

3. Handelsbolag – för nystartade lågriskverksamheter

Ett handelsbolag påminner om en enskild firma men kräver minst två delägare. Det är enkelt att starta och kräver inget startkapital utöver det som behövs för att driva verksamheten. 

Alla delägare är gemensamt ansvariga för handelsbolaget, vilket innebär att de ansvarar för företagets alla förpliktelser med sina privata tillgångar. 

Dessutom är delägarna solidariskt ansvariga. Om någon av ägarna inte kan betala bolagets skulder måste de andra träda in. En fordringsägare kan därför välja att dra in hela skulden från vem som helst av delägarna.

4. Kommanditbolag – som handelsbolag, utan solidaritet

De flesta regler som gäller för ett handelsbolag gäller också för kommanditbolag. Den stora skillnaden är att en av delägarna kallas komplementär och är obegränsat ansvarig för bolagets förpliktelser. I kommanditbolag finns inget solidariskt ansvar – komplementären tar huvudansvaret. De andra delägarna riskerar enbart det kapital som de har satt in i bolaget.

Vissa fastighetsbolag är kommanditbolag. Då brukar ägarna vara juridiska personer, och komplementären ett aktiebolag som ingår i en större koncern.

5. Ekonomisk förening – när engagemang går före vinst

Kooperativ och så kallade ”ömsesidiga företag” sägs vara på frammarsch. Den företagsform som gemensamt ägda företag använder är ekonomisk förening. Ägarna eller medlemmarna har då inget personligt ansvar för företagets skulder, däremot kan en styrelse, eller andra ­nyckelpersoner, bli ansvariga genom­ så kallat företrädaransvar. 

Risken som medlemmarna tar är att insatsen (kan jämföras med aktiekapital) och eventuella medlemsavgifter går förlorade om föreningen försätts i konkurs. 

Om syftet inte är att göra en stor vinst, utan att driva en verksamhet som medlemmarna deltar i och drar nytta av, kan en ekonomisk förening vara intressant. Överskottet investeras oftast i verksamheten.

 

Linnea Bolter, journalist och expert på företagande, på Dagens industri, svarar på läsarnas frågor om företagande.

Har du också en fråga till våra experter?
Mejla din fråga till expertsvar@byggindustrin.se.

Senaste frågorna

Företagande
Hej! Jag funderar på att starta mitt eget bolag. Vilken bolagsform är egentligen bäst? Hur skiljer de olika formerna sig åt? /Balder
Företagande
Hej! Är det lagligt att driva upp ett nytt eget företag genom ett annat upparbetat företags namn och otillåtet köra sin fakturering genom någon annans företagsnamn för att få kund att tro att det ingår i samma företag? Är det okej att sakta men säkert flytta över kund- och leverantörsregister, allt eftersom jobben kommer in? Man är alltså inte anställd i företaget men har fått förtroende att färdigställa de projekt som man påbörjat innan man sagt upp sig. Vad gäller och hur går man vidare? /Mia
Företagande
Jag har nyligen startat en egen firma inom byggverksamhet. Borde jag teckna en tjänste­pensionsförsäkring? Hur pensionssparar jag smartast som egen­företagare?