”Ta fram ett AB för samverkan!”

Debatt

Mycket händer i dag i bygg- och fastighetsbranschen. Och det är inte på grund av statliga utredningar som ”sega gubbar” och dess efterföljare som till och med föreslog felaktiga åtgärder såsom ökad priskonkurrens, färdigritade underlag för projekt och ökat byggherreansvar, skriver Gösta Fernström.

I stället är det samverkan som sprider sig både inom CM, partnering och utökad samverkan där man arbetar med öppna böcker, bim, samverkan i tidiga skeden, gemensamma mål och framför allt i förtroende med mer långsiktiga relationer även för entreprenadverksamhet.

Vi har en lång tradition, som de flesta i branschen verkar tycka är rätt, med AB-, ABT- och ABK-regelverk. I dessa finns skrivningar som talar om samverkan men främst är det regelverk baserat på tvister. För mig är dessa regelverk mest att likna vid ”misstroendeavtal”. Ett bra bevis för detta är hur man använ-der jurister i Sverige. Inom all annan industri ägnar jurister 90 procent av sin tid till att göra avtal/kontrakt och 10 procent  åt tvister.

I byggbranschen är det tvärtom. Juristerna ägnar 90 procent åt tvister och 10 procent åt att göra avtal/kontrakt. Ett byggprojekt inkluderar många intressenter – allt från slutkund, byggherre, arkitekt, konsult, entreprenörer till installatörer och andra leverantörer.

Ingen klarar av att helt på egen hand utveckla och genomföra komplexa projekt i dag. Det krävs helt enkelt att alla som medverkar i projekten bidrar med sina erfarenheter, kunskaper och kompetens.

Därför är det i dag hög tid för ett paradigmskifte i byggbranschen och att det får ett genomslag i sektorns alla standardavtal. Det behövs ett särskilt AB för samverkan. Det vore som att vända upp och ner på hela branschen!

Ska vi dra till oss välutbildade ungdomar till branschen är detta ett måste. De vill inte hålla på med tvister, de är utpräglade nätverkare och gillar att samverka med många.

Intressant var när man i Göteborg djupintervjuade 400 medarbetare som på Götatunneln för Vägverket, i dag Trafikverket, arbetade i en samverkansform (=i dag benämnd utökad samverkan). Där fanns inte en enda person som ville gå tillbaka till det traditionella arbetssättet i branschen. Även 40-talisterna, som var vana att jobba enligt AB/ABT, tyckte att detta var ett bättre och roligare sätt att arbeta.

Vi har otaliga andra exempel på att samverkan lönar sig, såsom:

• I samverkan tjänar alla mer pengar och tar mindre risker plus att man tillsammans jobbar med ständiga förbättringar, alternativa lösningar och radikalt kan sänka kostnader och ge byggherren bättre valuta för sin investering. Gärna samverkan kombinerat med lean och industriellt byggande.

• I en EU-rapport från åtta EU-länder visar man klart och tydligt att samverkan är vägen att eliminera branschens väl kända problem med kostnadsöverdrag och bristande kvalitet.

Ett av de främsta exemplen som vi haft för betydelsen av samverkan är Fia, Förnyelse i anläggningssektorn.

En annan institution som måste modernisera sig är Konkurrensverket som lever i en historisk värld. Inom all annan industri jobbar man i samverkan och långa relationer, inte minst just på inköpssidan där man använder single sourcing och till och med produktutvecklar tillsammans mellan kund och leverantör. Varför skulle vi inte kunna göra samma sak med entreprenader?

Vem tar initiativet till ett nytt AB för samverkan? Det borde vara byggherrarna/kunden som står för investeringarna i bygg och har/tar ett stort samhällsansvar, men än hellre hela branschen tillsammans.

Text: Gösta Fernström, konsult, författare och debattör

« Tillbaka
Kommentarer

Chefredaktör: Staffan Åkerlund | Epost: staffan@byggindustrin.com | Tel: 08-665 36 60